Ingusjiens förbisedda människorättsfråga

JANETTA AKHILGOVA. Den ryska delrepubliken Ingusjien i Norra Kaukasus är den minsta och den fattigaste av de ryska regionerna. Det ingusjiska folket har fått utstå omfattande våld genom historien och övergrepp på de mänskliga rättigheterna har varit ett centralt problem i republiken i många år. Maktens försök att stävja det så kallade ”motståndet” har inneburit en lång period av brutalt och ofta urskillningslöst förtryck, något som fått vissa människorättsförsvarare att till och med benämna det som pågått de två senaste decennierna som ett inbördeskrig på grund av det höga dödstalet. Ett tiotal människor som under 2018-2019 protesterade mot regeringens godtycke och landavtalet med Tjetjenien sitter ännu bakom galler, varav några har erkänts som politiska fångar.

I ett sådant politiskt landskap så är det knappast någon som lägger någon större vikt vid kvinnors rättigheter. Även inom den lokala människorättsrörelsen så blir kvinnors rättigheter antingen ignorerade eller förnekade. Enligt statistik så är dock kvinnor den största sociala grupp utsatta för människorättsövergrepp i Ryssland idag.

Enligt en skuggrapport från CEDAW så är kränkningar av kvinnors rättigheter vanligt förekommande i Norra Kaukasus, särskilt i frågor rörande äktenskap och familjeliv. Förekomsten av våld mot kvinnor, vilket definitivt inte är begränsat till just Ingusjien, förstärks av det allmänna klimatet av laglöshet, straffrihet, och korruption som förekommer i republiken. Även om våld i hemmet är utbrett, så är det inget man talar öppet om. Hälften av de ingusjiska kvinnorna delar inte med sig av sina upplevelser vare sig till släkt eller vänner, och söker nästan aldrig hjälp från organisationer som arbetar med kvinnors rättigheter.

I tillägg till ovanstående så riskerar ingusjiska kvinnor också hedersmord, könsstympning, att få sina barn tvångsomhändertagna vid skilsmässa och andra förkastliga beteenden som baseras på lokala traditioner. Generellt så dömer ryska domstolar till kvinnans fördel vid skilsmässor och vårdnadstvister, och den ryska jurisdiktionen omfattar hela landet. I Ingusjien lever dock människor även enligt en inofficiell, traditionell lag som kallas “adat”, och även i vissa fall sharialagar som kan göra kvinnor och flickor omyndiga i hela deras liv.

Vissa äktenskap i Ingusjien ingås enbart genom religiösa ceremonier och är inte inkluderade i det federala äktenskapsregistret. Detta leder ofta till förfärliga konsekvenser för kvinnorna i händelse av skilsmässa: de blir helt enkelt utslängda från sina hem och hemskickade till sin släkt utan rätt att leva med sina barn, som tillfaller mannens familj. I en sådan situation kan kvinnan dessutom finna sig utan stöd från hennes egen familj. När det gäller liknande fall så är inte det största problemet i Ingusjien avsaknaden av rättvisa rättegångar, utan implementeringen av domstolsbesluten: Tjänstemännen följer inte besluten eftersom de anser att barnen tillhör mannens familj.

Ingusjiska kvinnor riskerar, som nämnts ovan, även att falla offer för hedersmord. Det senaste högprofilerade fallet ägde rum i februari 2020 då en ung kvinna knivhöggs till döds av sin bror. Enligt människorättsorganisationen Russian Justice Initiative så förekommer hedersmord på regelbunden basis i republiken, och är ingen isolerad händelse som uppstår helt apropå, utan är det sista steget i en utdragen process av allehanda tvång och press som tjejerna utsatts för. Befolkningen i republiken uppvisar heller inget större intresse att uppmärksamma och rapportera hedersrelaterat våld. Därför är det bara när man hittat en kropp eller när mannen erkänt brottet som en brottsutredning inleds. Om fallet dras till domstol så är mannens försvar ofta inriktat på att brottet begåtts i affekt, och själva den brottsliga handlingen ignoreras till fördel för den anklagades mentala tillstånd och det trauma han gått igenom. Det verkliga antalet hedersmord är inte känt eftersom de ofta döljs, eller rubriceras som olyckor eller självmord trots att man kunnat konstatera uppsåt i alla kända och granskade fall av hedersmord. Ibland är mord på kvinnor och flickor begångna för att dölja ett annat allvarligt brott, såsom våldtäkt, incest, sexuellt utnyttjande av underårig etc, men rubriceras som hedersmord. Detta möjliggörs av den höga toleransen för hedersmord i det ingusjiska samhället. Även stereotypa uppfattningar, diskriminering och avsaknad av specialister inom poliskåren gör att dessa strukturer förstärks.  

Trots att de flesta uppdagade fall av könsstympning i Ryssland äger rum i den närliggande delrepubliken Dagestan så blev den allra första brottsutredningen om könsstympning i den ryska federationen initierad i Ingusjien i år. En nioårig flicka i staden Magas blev könsstympad på sin fars begäran, men då flickans mor inte hade givit sin tillåtelse till ingreppet så drog hon gynekologen som utförde ingreppet inför rätta, och nu väntar rättegång i det uppmärksammade fallet. Oavsett utgången, så kan det här fallet förhoppningsvis åtminstone få ett slut på den långvariga diskussionen om huruvida det alls förekommer fall av könsstympning i Ingusjien.

Janetta Akhilgova är ordförande för den ingusjiska kvinnorättsorganisationen Utveckling

(Översättning från ryska av Maria Hamberg)