Originellt resereportage

LARS-ERIK ÖLLER. Rysk november, en intervjuresa i nordvästligaste Ryssland. Så heter den i våras utkomna boken av Tobias Ljungvall som är redaktör för denna sida. De som följer sidan har förmodligen besökt många av de länder Östgruppen arbetar för, men då oftast de stora städerna: Moskva, Sankt Petersburg, Kiev, Minsk och så vidare. Jag tror inte många sett den del som ligger nära norra Sverige.

Författaren har kontaktat politiska personer i förväg, främst i Murmansk, som ligger lika långt i norr som nordligaste Lappland. Bara att komma på idén att bege sig dit i egen bil på vintern måste ses som rätt originell. 

Murmansk var ju Sovjetunionens livsviktiga andningshål under andra världskriget. Där skeppade man i land de vapen de allierade försåg ryssarna med. Denna historiska aspekt går författaren inte in på. Han vill helst hålla sig till en reportagestil, för att framhäva innehållet i intervjuerna med  partipolitiker och människorättsaktivister.

Resan fortsätter sedan etappvis söderut med stopp i små, ibland förfallna städer. Han nämner Solovetski-öarna, där ett av de nordligaste klostren byggdes på 1400-talet. Lenin lät göra om klostret till koncentrationsläger, något som blev ursprunget till GULAG. När jag själv besökte öarna fanns det på huvudön ett litet museum som berättade om klostrets öden och om hur bolsjevikerna förstörde allt som påminde om något religiöst. Författaren berättar att museet, som redan när jag var där var svårt att upptäcka och där alla texter var enbart på ryska, nu har stängts och att föreståndarinnan vräkts från sin bostad.

Även senare, när författaren nått Medvezjegorsk vid Onega, kommer en historisk glimt fram i boken. En tragisk berättelse om de  historiker som undersökt massgravarna i Sandarmoch. Den av Putinregimen förföljda organisationen Memorial har fredat ett skogsområde där tusentals offer för Stalins massmord finns begravda. Historikerna har förföljts och fängslats, dömda på helt påhittade grunder. Regimen påstår att finska armén skulle vara skyldig till massmorden, men har inte kunnat bestyrka detta märkliga påstående.

Skildringen avslutas i Petrozavodsk. Det författaren kunde ha omnämnt är att Otto Ville Kuusinen står staty på stora torget. Denne Stalins chefsideolog kunde kallas “Finlands Quisling”, även om han lyckligtvis aldrig gavs chansen att förtrycka sitt eget folk.

En liten bok (122 sidor), men flyhänt skriven och späckad med information om hur Putins regim ser ut långt uppe i norr, fjärran från Kreml, men även där präglad av dess brottsliga godtycke.

Boken kan beställas i de vanliga nätbokhandlarna eller från Östgruppen.