Kreativt krigsmotstånd i Ryssland

REFERAT. Östgruppens medlemsmöte den 14 juni gästades av Ljuba Timonina från det ryska feministiska krigsmotståndet (феминистское антивоенное сопротивление), en gräsrotsrörelse som under de senaste månaderna protesterat emot kriget i Ukraina på de sätt det är möjligt i Ryssland idag. Många av de mest uppmärksammade protestaktionerna emot kriget har genomförts av personer som är kopplade till rörelsen, och de har trätt fram som en modern, kreativ, synlig och stark kraft bland de olika ryska organisationer som protesterar emot kriget. Människor från över hundra städer i Ryssland har deltagit i feministiska antikrigsaktioner och de har över 30 000 anhängare i deras Telegram-kanal.

Den feministiska motståndsrörelsen startades upp i samband med krigsutbrottet i februari då man publicerade ett manifest där man uppmanade feminister i Ryssland och världen över att protestera emot den ryska invasionen av Ukraina. Rörelsen är en lös sammanslutning utan organisationsstruktur och ledning, den har koordinatorer och offentliga företrädare som befinner sig utanför landet men består annars av individer och feministiska grupper i olika städer runt om i Ryssland och utomlands. Feministiska organisationer, rörelser och personer uppmanas att självorganisera sig och diskutera igenom vilka former av utåtriktade aktioner som passar dem och som de är redo att genomföra. Rörelsen har blivit en plattform där man kan diskutera förslag och idéer på möjliga motståndsaktioner, hitta andra likasinnade att slå sig ihop med, samt sprider information om genomförda protester. 

Under medlemsmötet visade Ljuba foton från olika aktioner och berättade att den viktigaste inriktningen för deras motstånd är den visuella närvaron genom vilken de protesterar mot och informerar om kriget. Ett annat viktigt mål är att inspirera och stödja andra – när människor på mindre orter i Ryssland ser budskap mot kriget på stan så inser de att de inte är ensamma. De når ut med sitt budskap på olika sätt:

De lämnar lappar i parker, sätter upp stickers på stan, använder sig av performances, aktioner, demonstrationer, genomför tysta protester och ställer fram dockor som protesterar.

"Det går 430 000 000 000 rubler till kriget varje månad. Det är 27 000 rubler för varje familj"
”Det går 630 000 000 000 rubler till kriget varje månad. Det motsvarar 37 000 rubler för varje familj”

De placerar ut kors på olika ställen i kvarteren med uppgifter om hur många som dött i Ukraina, de trycker upp budskap på planscher som under första maj då man ändrade de traditionella budskapen till exempel ”fred, arbete, maj” till ”krig, arbete, maj” eller som vid påsk då skickade de ut påskkort där ”Kristus är uppstånden” tolkat som ”nog med krig” i en lek med bokstäverna . Till första maj uppmanade man även människor att komma och mata duvor tillsammans under parollen ”göd duvor, inte krig”, allt i syfte att få folk att haja till och fundera.

"100 dagar av det brottsliga kriget i Ukraina"
”100 dagar av det brottsliga kriget i Ukraina”
"Under närmare två månaders KRIG i Ukraina har inte mindre än 183 barn dött av den ryska armens handlingar. Detta är vad ni kallar befrielse"
”Under närmare två månaders KRIG i Ukraina har inte mindre än 183 barn dött av den ryska armens handlingar. Detta är vad ni kallar befrielse” (från en samlad kampanj på dagen för beskydd av barn)
"ХВ Kristus är uppstånden. ХВ Nog med krig."
”ХВ (Kristus är uppstånden.) Nog med krig.”
”Krig, arbete, maj”

De har även anslutit sig till ”Kvinnor i svart” och Ljuba berättade att det väckte uppmärksamhet speciellt på nionde maj (segerdagen) då människor kom fram och frågade varför de inte firade. De formulerar budskap på sedlar, bland annat hur mycket som spenderats på kriget och att kriget bekostas med vår framtid.

Krigsmotstånd på tatariska på nionde maj: Vykort med baksidetext ”Jag frågade min mor: Varför var det krig? Mor svarade tungt: Min son, det är återigen krig.”

De ger även ut en tidning (kvinnors sanning, женская правда) som de delar ut i brevlådor i bostadshusen. I det senaste numret uppmärksammades de etniska minoriteternas aktioner mot kriget som de ofta genomför på sina egna språk. Värt att uppmörksamma i sammanhanget är att brevbärarna inte rört tidningarna när de kommit med post utan låtit dem ligga kvar. Även sedlarna med fredsbudskapen har fortsatt cirkulera.

Det är dock en svår balansgång att förstå vad som är möjligt att göra, det som var möjligt att göra igår behöver inte nödvändigtvis vara möjligt idag. Lagstiftningen förändras snabbt och det är osäkert hur den tolkas. Alla metoder de använt kan tolkas som en protest mot kriget och få stränga rättsliga påföljder. Ljuba berättade att under inledningsfasen av kriget var det mest mildare administrativa straff som utdelades men att aktivister numera riskerar många års fängelse för sitt motstånd.

Under mötet berättade hon om några kvinnor som arresterats och inväntar dom för sitt krigsmotstånd, bland annat journalisten Maria Ponomarenko som står åtalad för att ha diskrediterat den ryska armén då hon enligt åklagaren skrivit i en telegramkanal att Ryssland bombat teatern i Mariupol.

Maria Ponomarenko
Maria Ponomarenko

Ett annat uppmärksammat fall är Aleksandra Skotjilenko som protesterade mot kriget i Ukraina genom att byta ut prislapparna i den lokala mataffären mot information om civila offer i Mariupol. Hon hotas nu av tio år i fängelse.

Aleksandra Skotjilenko
Aleksandra Skotjilenko

Under medlemsmötet lyfte Östgruppens medarbetare Philipp Galtsov även andra ryska medborgare som protesterat mot kriget och som nu står inför rätta för deras motstånd, bland dem märktes bland annat oppositionspolitikerna;

Aleksej Gorinov, fullmäktigeledamot i en av Moskvas stadsdelar protesterade mot inplanerade evenemang och firanden som skulle hållas i stadsdelen över kriget, samt informerade kommunfullmäktige om ukrainska barn som dödats av ryska styrkor, varpå han nu sår åtalad.

Vladimir Kara-Murza, välkänd oppositionspolitiker som inväntar rättegång efter att ha talat inför amerikanska politiker om kriget och tagit avstånd från den ryska invasionen. Kara-Murza var länge kolumnist i Washington Post, hans texter finns samlade här.

Philipp visade vidare upp en lista över de övriga ryska medborgare som står åtalade för att ha protesterat mot kriget. En talande detalj i listan var människornas födelsedatum – praktiskt taget alla är födda på 80- och 90-talet. Enligt den ryska människorättsadvokaten Pavel Tjikov har det väckts 160 åtal under olika artiklar i den ryska brottsbalken mot människor som protesterat mot kriget, varav 55 gäller spridandet av falsk information och diskrediterande av den ryska armen. Ännu har ingen dömts till fängelse enligt de nya lagarna. 

Sedan Ryssland gick in i Ukraina i slutet av februari har över 15 000 människor gripits enligt människorättsorganisationen OVD-info. Utöver ovanstående uppgifter om utredningar som inletts enligt brottsbalken så har protesterna mot kriget resulterat i närmare 4000 administrativa domar där den sammanlagda summan för utfärdade böter ligger på över 27 miljoner rubler (ca 3 miljoner sek).

Philipp uppmanade även Östgruppens medlemmar att skriva brev till de som nu väntar på sin dom, något som betyder mycket för dem. Han poängterade också att man kan också stödja de organisationer som hjälper dem, och på Östgruppens hemsida finns bland annat information om hur man kan stödja OVD-info.

En av Östgruppens medlemmar som även är engagerad i ”Ryssar mot kriget” berättade att de nyligen skrivit brev till politiska fångar och att de är redo att hjälpa till med översättning om Östgruppens medlemmar vill skriva till de ryska aktivisterna som sitter inne på grund av deras åsikter. Kontakt förmedlas enklast via [email protected]  

Teckning av Aleksandra Skotjilenko. Att ta emot brev i fängelset betyder mycket.
Teckning av ovan nämnda Aleksandra Skotjilenko. Att få brev i fängelset betyder mycket.

På frågan om hur man kan stödja de som ännu inte fängslats utan fortsätter verka för ett demokratiskt Ryssland så berättade Philipp att det är viktigt att sprida information om de aktioner som genomförs och den verksamhet som fortsätter bedrivas. Vi kan sprida vidare de budskap, tankar och syn på kriget och regimen som finns hos de som är kvar i Ryssland. Då det är väldigt riskabelt att uttrycka sig i Ryssland idag så kan vi som befinner oss utanför landet vara deras röst i många viktiga frågor som inte går att driva i Ryssland. Då många upplever att de nu isoleras från Europa så är det även viktigt att bara upprätthålla kontakten med människor i Ryssland för visa att man finns, bryr sig och att det finns människor i världen utanför i syfte att skapa en känsla av att man inte är ensam. Philipp berättade även om insamlingskampanjen ”stöd Rysslands demokrater” genom vilken man kan stödja Östgruppens Rysslandsverksamhet.

Philipp konstaterade som avslutning att de tips han gav för att stödja de aktivister som är kvar i Ryssland i princip är desamma som man brukar ge för att stödja de som sitter fängslade: ”Sådan har situationen blivit nu.”

Undertecknad avslutade med att berätta om de ryska aktivister som fortsätter verka i exilen och de möjligheter och svårigheter de möter i utlandet. Många av de som lämnat Ryssland är förpassade till de forna Sovjetländerna, men länder som Georgien och Armenien är inga stabila demokratier och vi vet inte hur länge de kommer kunna erbjuda en säker plats för de ryssar som flyr. En fråga för Östgruppens medlemmar att gemensamt diskutera och driva framöver skulle därför kunna vara vilka möjligheter Sverige kan och bör erbjuda den ryska demokratirörelsen så att de ges möjlighet att skapa sig en givande tillvaro i Sverige ifrån vilken de kan skaffa sig värdefulla erfarenheter inför framtiden och bidra med sin kunskap och erfarenhet till oss. Till exempel ger vissa andra europeiska länder ut humanitära visum och erbjuder stipendier, praktikplatser, akademiska program mm för ryska aktivister.

Mötet avslutades med uppmaningar om fortsatt engagemang mot kriget. En medlem uppmanade att följa med på de demonstrationer mot kriget som han regelbundet går på om måndagarna på Norrmalmstorg som ”måndagsrörelsen” arrangerar. En annan medlem följde upp med tips på demonstrationer utanför den ryska ambassaden om onsdagarna. Östgruppens Philipp tipsade om en demonstration som Ukrainska organisationer arrangerar den 22:a juni för att markera att det gått fyra månader sedan den nya fasen i kriget mot Ukraina inletts.

Vill du också gå på medlemsmöten, träffa likasinnade och stödja Östguppens arbete? Följ denna länk!