Ändrad konstitution utan betydelse?

Putin höll i dag sitt årliga tal inför parlamentets överhus, Federationsrådet. Där annonserade han att maktbalansen i landet skulle ändras genom konstitutionsändringar. Varpå premiärminister Medvedev meddelade sin och regeringens avgång. Det verkar som om han ska ersättas av chefen för landets skattemyndighet, någon som heter Misjustin.

Riktigt varför Medvedev avgår är svårt att begripa. Han säger att det sker för att ge Putin handlingsutrymme – alltså, för man förmoda, i att förverkliga den konstitutionella nyordningen. Men detta är rimligen en omständlig process som kommer att ta ett tag, åtminstone har Putin flaggat för att den ska godkännas i en folkomröstning. Och även om den ryska centrala valkommissionen också skyndade sig att säga att de kan ordna folkomröstningen, så lär den ju inte ske denna vecka.

Det spekuleras tydligen om september. Den ska dessutom hinna föregås av en bredare samhällsdiskussion, som givetvis kommer att utmynna i stöd för Putins idéer.

Det viktiga för Putin är rimligen också att få allt på plats inför 2024, då han måste avgå från presidentposten. Till dess är det ju ganska lång tid kvar.

Den oppositionelle förre premiärministern Michail Kasianov har kanske rätt när han nu menar att Medvedevregeringens avgång mest var ett sätt att ge tyngd – eller spinn som det heter på PR-språk – åt Putins anförande.

I själva verket, menar Kasianov, var Putins verkliga budskap att allt ska fortsätta som förut men i nya former. Och det går ju inte att presentera som radikalt framåtskridande. Kanske var det av liknande PR-skäl som Putin höll sitt tal tidigare än vanligt på året – enligt honom själv var det nämligen för viktigt för att få vänta.

Konstitutionsändringarna presenteras som ökad maktdelning. Inte minst ska parlamentet ges en mer aktiv roll i tillsättandet av regeringen. Det är ledamöterna mogna för, förklarade Putin, för de är ju alla patriotiskt orienterade. Någon parlamentarism av europeiskt snitt blir det dock inte tal om – Ryssland är för stort och svårstyrt för en sådan modell, menade han.

Jag tror inte att man bör tolka den utlovade maktdelningen som en demokratisering. Oavsett form, så kommer den ryska politiken att även fortsatt vara en kontrollerad process. Putin kommer sannolikt också att finnas kvar även efter 2024. Inte som president, och förmodligen inte heller som premiärminister, men på någon annan post där han i kraft av sin historiska betydelse ges ett avgörande inflytande.