Biden trappar upp sanktioner

I går meddelade Vita huset att Joe Biden inför nya sanktioner mot Ryssland. Detta bara två dagar efter att han, med anledning av den ryska militära mobiliseringen kring Ukraina, ringde upp Putin och föreslog ett toppmöte. Ryssland verkar visserligen inte ha någon brådska med att dra tillbaka styrkorna från gränsområdena men gjorde ändå intryck av att ha fått vad det var ute efter. Så riktigt varför sanktionerna följer så tätt inpå kan man undra. Möjligen finns nu en risk att mötet inte blir av.

De nya sanktionerna motiveras med Rysslands ”skadliga aktiviteter” utomlands. Iblandning i politiska val, främst det senaste amerikanska presidentvalet, cyberattacker, korruption och andra undergrävande verksamheter pekas ut i huvudsakligen allmänna ordalag. Förtrycket på det ockuperade Krim nämns. Även de svårbedömda amerikanska underrättelserapporterna om att Ryssland skulle ha betalat skottpengar till talibanerna i Afghanistan för döda amerikanska soldater tas upp i Vita husets pressmeddelande.

Tio ryska diplomater utvisas, åtta personer på Krim hamnar på riktade sanktionslistor, liksom 32 fysiska och juridiska personer av andra skäl – många av dem sägs vara knutna till ”Putins kock” Jevgenij Prigozjin som ju står för mycket av Rysslands mer ljusskygga verksamhet runtom i världen. Sanktioner riktas även mot åtta ryska IT-bolag.

Relativt nytt är dock ett förbud mot att köpa ryska statsobligationer. Donald Trump såg sig för två år sedan nödgad att införa ett liknande förbud, men valde att införa det bara mot dollarobligationer, och Ryssland kunde glatt strunta i detta och ge ut sina obligationer i rubel i stället. Den är gången gäller det alla obligationer. Men bara nya sådana. Har man gamla obligationer kan man tillsvidare behålla dem.

Och redan förra året gick utländska köp av ryska statsobligationer kraftigt ned – de omfattade bara 5 av 73 miljarder dollar – så obligationsförbudet gör förmodligen ganska liten skillnad för den ryska statens ekonomi.

Dock väntar man nu med spänning på vad nästa steg i sanktionerna ska bli. Senast i början av juni måste Biden nämligen ta till nya sanktioner mot Ryssland.

Detta med anledning av att landet använde ett förbjudet kemiskt vapen, novitjok, när det försökte mörda oppositionsledaren Aleksej Navalnyj förra året. En amerikansk lag föreskriver obligatoriska sanktioner i sådana fall. Det var i enlighet med den lagen Trump införde sitt mjukast möjliga förbud mot köp av ryska statsobligationer. Men på den lista av möjliga sanktioner som lagen föreskriver är många åtgärder redan på plats. Så vare sig han vill det eller inte kan Biden nu tvingas ta i med de verkliga hårdhandskarna.

Många är förstås glada att USA nu har en president som vill och kan sätta ned foten mot Putin. Vilka praktiska resultat, om några alls, den här hårda linjen ger återstår dock att se. Och som jag skrev häromdagen kan den stigande spänningsnivån i mellanstatliga frågor tränga bort den ryska demokratisituationen från dagordningen. Denna nämndes inte i tisdagens telefonsamtal. Inte heller nämns den i gårdagens pressmeddelande från Vita huset.