Blir det någon strejk?

I går skulle den nationella strejk ha inletts som Svjatlana Tsichanouskaja manat till.

Stämningen på landets företag – eller närmare bestämt de statsägda fabriker som strejkhoppet riktas mot – är nu föremål för en informationell dragkamp. Strejkandet innebär ju en risk. En omedelbar risk att förlora jobbet, eller, för dem som får behålla det, en långsiktig risk att undergräva den egna försörjningen om strejken slår alltför hårt mot arbetsgivaren.

Därför blir tron på framgång avgörande för den som överväger att strejka.

Vad jag kan förstå har någon genomgripande strejk inte inletts. I stället ser vi politiska manifestationer bland en del av arbetarna, understödda av inte minst landets studenter och av ännu en enorm demonstration i söndags. De protesterna har av allt att döma fått en nytändning av Tsichanouskajas ultimatum. Men, som sagt, generalstrejken tycks utebli. Jag har svårt att tro att den kan rulla igång långsamt, eftersom de första intrycken rimligen formar förväntningarna och därmed arbetarnas eget val att delta eller inte.

För regimen är situationen ändå fortsatt besvärlig.

I helgen ställde den in en planerad stödmanifestation för Lukasjenka. På grund av risken för våldsprovokationer och med hänsyn till pandemisituationen, och för att inte överbelasta transportsystemet med oväntat många villiga att manifestera – hävdar regimen. För att de senare tvärtom visade sig vara alltför få, tror dess kritiker.

Den ”ordning” Lukasjenka hade utlovat, eller varnat för, inför söndagens demonstration tog sig uttryck i användande av chockgranater och gummikulor. Men inte i sådan omfattning att demonstrationen kvästes. I stället tycks den alltså ha blivit större än på länge, med långt över hundratusen deltagare. Även här går regimen alltså en besvärlig balansgång.

Protesterna tycks befinna sig i ungfär samma läge som två veckor efter valet 9 augusti. Då som nu hörsammades inte strejkmaningarna, trots imponerande manifestationer, även bland de berörda fabriksarbetarna. Om inte strejken på något vis får fart de närmsta dagarna tror jag inte att vi har något snart genombrott för protestörelsen att vänta. I vilken riktning situationen utvecklas på längre sikt vet jag inte.