Bloggaren, protesten och fabriken

Som iöst.nu i dag rapporterade har brottsanklagelserna mot bloggaren Aljaksandr Kabanau lagts ned. Detta efter att myndigheterna i Brest för några veckor sedan också började ge vika för protesterna mot batterifabriken – där Kabanau spelat en aktiv roll.

På ytan ser det ut som om just de ihärdiga protesterna har gett resultat och ledningen i Brest veknat inför opinionstrycket. Riktigt så upplyftande är det dock inte.

I diktaturer är det förstås inte meningen att folk ska hålla på att protestera. Och batterifabriksprotesterna i Brest – maskerade till matning av duvorna på stadens torg varje söndag – har pågått sedan i mars 2018 och samlat hundratals deltagare. Möjligen har ingen annan proteströrelse i Lukasjenkas Belarus visat sådan uthållighet.

Lika självklart är att Lukasjenka själv är medveten om detta. Chefen för hans presidentadministration Natallja Katjanava meddelade själv häromveckan att han följt situationen mycket noga, och gett de lokala makthavarna en chans att reda ut den själva. Han var dock inte imponerad av resultatet och har därför gett ”kompetenta myndigheter” i uppdrag att granska alltihop.

I klartext betyder det att riksåklagaren fått i uppdrag att titta närmare på batterifabriken och affärsupplägget kring den. Samtidigt har ägaren av företaget bakom fabriken – som dock huvudsakligen är finansierad med allmänna medel – tillsammans med ytterligare några personer gripits som misstänkta för mutbrott, miljöbrott och skattebrott.

Brottsmisstankarna gäller dock en annan av företagets fabriker, i det närbelägna Belaaziorsk. När det gäller batterifabriken i Brest behåller Lukasjenka visst manöverutrymme. En arbetsgrupp ska studera erfarenheter av batterifabriker i andra länder och se om det går att fortsätta med planerna på något vis. Det är inte omöjligt att de protesterande kommer att få anledning att fortsätta protestera.

Och de lokala makthavarna har förstås hela tiden varit mer oroade över Lukasjenka än över de egna invånarna och deras protest.