Dialog med ett pris

Ryssland fick i förra veckan alltså återvända till Europarådets parlamentariska församling. Detta efter fem års berövad rösträtt, egenvald frånvaro och obetalda medlemsavgifter.

Riktigt varför är oklart. Anledningen till den berövade rösträtten var som bekant annekterigen av Krim och aggressionen i östra Ukraina. Under de följande åren har församlingen utfärdat sju resolutioner i frågan som Ryssland ännu inte uppfyllt, och knappast kommer att uppfylla.

Statsvetaren Roland Freudenstein ser förklaringen i att vissa europeiska ledare – framförallt Merkel och Macron – vill behålla Europarådet som en kanal för dialog med Ryssland. Det är möjligt att det behövs sådana kanaler. Men det sker i så fall på uppenbar bekostnad av rådets prestige, och kanske även framtida möjligheter att göra skillnad i demokratifrågor.

För även om många ryska människorättsförsvarare välkomnar att landet blir kvar under Europadomstolen för mänskliga rättigheter, vilket förstås är bra, så har nu Ukraina demonstrativt dragit tillbaka inbjudan att observera sitt parlamentsval 21 juli. Det är olyckligt. Situationen i Ukraina är ju mer öppen och påverkbar än den i Ryssland, och en samarbetsinriktad organisation som Europarådet kan nog spela en mer meningsfull roll där.

En annan möjlig förklaring till eftergiften är att Europarådet behövde få in Rysslands obetalda medlemsavgifter, totalt 75 miljoner euro. Enligt Freudenstein ligger rådet nu 15 miljoner euro back. Den den summan är knappast stor nog att förklara ett så viktigt beslut.

Icke desto mindre är betalning av de utestående medlemsavgifterna, säger Freudenstein, den enda påtagliga motprestationen från rysk sida som han kan föreställa sig.

Helt friktionsfritt är inte den ryska delegationens återinträde i församlingen. Landet har automatisk rätt till en viceordförande i den, men efter att omröstning begärts misslyckades man med att samla tillräckligt stöd för sin kandidat och posten är tills vidare vakant. Församlingen antog också en besvärande resolution om det bristfälligt utredda mordet på den ryske oppositionsledaren Boris Nemtsov 2015.

Och även om Ryssland släpptes in i tid för att få vara med att välja ny generalsekretare, något man själva framhållit som avgörande för fortsatt medlemskap. så blev resultatet Kroatiens utrikesminister Marija Pejčinović Burić. Detta är gissningsvis ingen som kommer att stryka Kreml medhårs. Burić tar över efter Thorbjørn Jagland 1 oktober.