Tveksam dom mot svensk affärsman

Den svensk-afghanske affärsmannen Hamid Nabizada, från Stockholm, dömdes i dag till åtta års fängelse av en domstol i Minsk. Enligt åklagaren hade han lurat av sina affärspartners tiotals miljoner kronor, bland annat genom att köpa undermålig fabriksutrustning för en bråkdel av deras pengar och behålla resten.

För en utomstående betraktare är det dock inte lätt att veta vad som är sant. Enligt uppgift ska den drygt trettioårige Nabizada ha erhållit flyktingstatus i Belarus för länge sedan, redan innan han bosatte sig i Sverige, och för tio år sedan återvände han dit. I olika forum ska han ha hyllat landet som en spännande affärsmöjlighet. 2013 bestämde han sig för att investera i den gamla och förlustbringande trävarufabriken i Baranavitjy.

Utan att invänta formellt klartecken från Lukasjenka ska ovan nämnda utrustning till fabriken ha levererats i februari följande år. Det fanns storslagna planer på att tillverka en kvarts miljon dörrar om året.

När så Lukasjenka väl skrev under godkännandet av överlåtelsen, framkom det att Nabizada även skulle överta skulder som var vida större än man tidigare hade talat om – och att de dessutom skulle betalas inom ett halvår. Skulderna förblev dock obetalda.

2016 greps så Nabidaza av KGB, anklagad för något helt annat: han hade förespeglat en rysk affärsman att han kunde hjälpa denne att driva in skulder genom sina egna kontakter med just KGB, och på så vis lurat av den ryske affärsmannen pengar. Men, som framkom inledningsvis, detta var inte vad han i dag dömdes för.

Så vad ska man tro?

Ekonomisk brottslighet kan vara snårig och inte alltid begriplig vid första anblicken. Kanske är Nabizada verkligen en sådan bedragare som de belarusiska myndigheterna hävdar att han är. Men turerna kring Nabizada ger intryck av att han i stället kan vara ett offer för den korrupta maktkamp som ofta försiggår bakom kulisserna i belarusiskt näringsliv, inte minst när det gäller stora företag som träförädlingsfabriken i Baranavitjy.

Häktningen av Nabizada uppmärksammades i svensk press 2016 och då sades att Sveriges ambassad följer ärendet. Förhoppningsvis gör de fortfarande det.