Kyrkan, staten och kapitalet

Jag vet inte hur motiverat det är att tala om minskat stöd för de ryska makthavarna, ökad protestvilja och liknande – sådant brukar ju gå i vågor. Men nu ger en ovanlig händelse i Jekaterinburg näring åt de allt vanligare spekulationerna i den riktningen. Det gäller ett kyrkobygge.

Inför stadens trehundraårsjubileum om fyra år tänker lokala oligarker bygga en storslagen katedral i typisk historisk stil. Någon brist på sådana råder det dock knappast i Ryssland, sannolikt inte heller i Jekaterinburg. Och knäckfrågan är var i en redan färdigbygd storstad man bör placera en sådan.

Idén har funnits i ett tiotal år. Först hade man tänkt placera kyrkan på Arbetets torg, en populär mötesplats vars fontän och konstruktivistiska installationer den dock skulle rimma illa med. Sedan tänkte man bygga igen en stor och likaledes populär damm. Och nu allra senast i ett parkområde. Överallt har planerna dock mötts av flertusenhövdade gatuprotester.

Ska katedralen stå färdig till 2023 går det dock knappast att vänta längre. Både de politiska makthavarna och Den heliga Katarinas stiftelse som ligger bakom projektet, med Ryska kopparbolaget och mångmiljardären Igor Altusjkin i spetsen, tycker att man nu haft tillräckligt mycket medborgardialog. Under den gångna påsken lät man det lokala prästerskapet helga marken där kyrkan ska stå.

Protesterande har mötts av motdemonstreranter ur kossackernas medborgargarde, och i går anslöt sig även slagskämpar från Ryska kopparbolagets egen kampsportsskola. Polisen ska passivt ha stått och tittat på medan dessa drev bort de protesterande. Åtminstone till sammanstötningen spred sig utanför själva byggplatsen, då de förgäves försökte gripa en av kampsportarna som hade använt sig av pepparspej.

Några av de protesterande greps också och kan sannolikt vänta sig böter för ohörsamhet mot ordningsmakten och i ett fall, enligt uppgift, fylleri på allmän plats.

Det är dock inga ligister utan helt vanliga medborgare som protesterar mot kyrkobygget.

Att privata intressen tillåts breda ut sig på det här viset, både vad gäller själva byggprojektet och kväsandet av protesten, vittnar om att de officiella myndigheterna är svaga – trots de senaste tjugo årens auktoritära och repressiva utveckling. Och statsvetaren Konstantin Kalatjov menar i en kommentar till Radio Svoboda att protester som den i Jekaterinburg kommer att bli allt vanligare. Den bottnar i en djupnande misstro mot makthavarna, en misstro som kan övergå i öppet missnöje närhelst anledning ges.