Merkel och Lukasjenka i telefon

I dag samlades migranterna vid polska gränsen vid den stängda gränsövergången i Bruzgi i vad som verkade vara en ytterligare eskalering av krisen. Samtidigt väntades EU:s utrikesministrar också besluta om ett nytt sanktionspaket – det femte i ordningen sedan valet förra året (förutom flygtrafikbegränsningarna efter Ryanairhändelsen i våras). Några direkta måltavlor utsåg man dock inte utan nöjde sig med att juridiskt underbygga tidigare konstateranden om att de skyldiga till migranttrafiken nu befinner sig i skottlinjen. Möjligen kommer man under de närmsta dagarna bli mer konkret. Det redan utsatta flygbolaget Belavia är väl i så fall favorittippat. Vilka som i övrigt kan komma i fråga för sanktioner återstår att se.

Att den belarusiska gränsbevakningen sedan i somras låter migranterna passera gränsen utan kontroll är obestridligt. Det flaggade Lukasjenka själv för i slutet av maj. Därutöver är dock bevisläget för belarusisk inblandning i trafiken något oklart. Redan i början av krisen rapporterades att en turistfirma ägd av presidentadministrationen, Tsentrkurort, skulle ha hjälpt tvåhundra irakier till Belarus. Detta var dock bara en mindre del av migrantflödet och i huvudsak tycktes migranterna använda sig av just irakiska firmor och flygbolag. Dessutom uppger Tsentrkurort att dess tvåhundra irakier bara var välbärgade turister som sedan återvände hem.

Enskilda vittnesmål förekommer om hur gränsvakter hjälper migranter att smyga över gränsen, till och med klipper sönder polska stängsel åt dem. De cirkulerar också en historia om att fem bussar med poliseskort ska ha transporterat migranter från Minsk till litauiska gränsen för två veckor sedan. Och i dagarna publicerade polackerna en video som påstods visa hur belarusiska gränsvakter bländade sina polska kollegor medan de med ett fordon körde sönder taggtråden som polackerna hade lagt ut framför sitt vanliga stängsel. Något sådant fordon syns dock inte i videon. Den belarusiska gränsbevakningen kontrade med en egen inspelning som sades härröra från samma tillfälle. Där ber de några migranter, varav en blivit dålig, att komma tillbaka från det polska stängslet så att den sjuke kan få hjälp.

Påståenden om belarusisk brutalitet ter sig mot denna bakgrund också tveksamma. Inte minst för att det saknas begripliga skäl till sådan. En syrisk migrant som lyckats ta sig in i Polen säger visserligen att en belarusisk gränsvakt sparkade honom i ansiktet när han försökte vända om. Men den händelsen verkar inte vara representativ. Och den litauiska nyhetssajten Delfis uppgifter om att belarusisk militär skulle ha skjutit över huvudena på en grupp migranter en natt i förra veckan – för att tvinga med dem till ett inbrytningsförsök vid litauiska gränsen – låter helt osannolik. Belarusiska statsjournalister och regimföreträdare rör sig obehindrat bland migranterna i lägret där händelsen påstås ha inträffat och verkar inte mötas av annat än vänlighet.

Förra veckan publicerade Radio Svaboda ett referat av en intern EU-rapport om migrantkrisen. Där nämns en del av ovanstående. Men man ska nog inte vara säker på att EU-byråkraterna till hundra procent litar på sina litauiska och polska källor.

Att Lukasjenkas migrantattack föranleddes av sanktionerna efter Ryanairhändelsen förefaller ganska uppenbart. Från polsk sida vill man dock göra gällande att Ryssland står bakom och gärna även dra in Nato i dramat. På sistone har även Ukraina anslutit sig till krisens intressenter. Landet har förstärkt sin gränsbevakning mot en eventuell migrantanstorming och påminner nu om de satellitfoton som för några veckor sedan visade ett stort antal stridsfordon stå parkerade en bit in i Ryssland. I Svarta havet pågår samtidigt amerikanska övningar riktade mot den förmodade ryska hotbilden.

Det är kort sagt en ganska explosiv röra som avtecknar sig.

Dock syns nu de första tecknen på att det hela snart kan komma att lugna ned sig. I kväll talade nämligen Tysklands än så länge tillförordnade förbundskansler Angela Merkel i telefon med den belarusiske diktatorn Aljaksandr Lukasjenka. Det var Lukasjenkas första samtal med en västledare sedan valet förra året. (Den minnesgode kanske kommer ihåg att han då vägrade att svara när Merkel ringde upp.) I går talade dessutom Belarus utrikesminister Uladzimir Makej i telefon med EU:s motsvarighet Josep Borrell. Makej ska då ha försäkrat att Belarus försöker minska migrantflödet.

Dessutom så talade i kväll även Vladimir Putin och Frankrikes Emmanuel Macron i telefon om migrantkrisen, vilket kanske inte är mindre viktigt. För även om Putin inte ligger bakom krisen så kan han nog hjälpa till att få stopp på den om han vill.

Några konkreta uppgörelser rapporteras visserligen inte. Merkel och Lukasjenka ska mest ha uppehållit sig vid den humanitära situationen. Men min gissning är ändå att migrantströmmen snart ebbar ut. Inte minst borde den tilltagande vinterkylan – tillsammans med polackernas och litauernas hårda motåtgärder – minska intresset från migranterna själva. Och förutsatt att EU inte går ut alltför hårt i de annonserade sanktionsplanerna så kan jag tänka mig att även Lukasjenka nu vidtar en och annan åtgärd mot migrantflödet.

Kanske kan vi i så fall tacka Angela Merkels erfarenhet och behärskning – liksom hennes flytande ryska – för detta. Migrantkrisen är förutom en humanitär angelägenhet även en utmaning mot Europa. Men att i sådana lägen låta Polen och Litauen ta täten – eller för den delen Ukraina – är inte nödvändigtvis så klokt. Snart går dock Merkel i pension och frågan är om vi har någon annan politiker som kan axla ansvaret nästa gång det blir besvärligt.