Navalnyjprotest på Rysslands nationaldag

I går ägde de protester rum som Aleksej Navalnyj hade utlyst. Enligt preliminära nyhetsrapporter då hade ett och ett halvt tusen människor gripits. Bara i Moskva och Sankt Petersburg tillsammans har dock den siffran visat sig överträffas. Gripanden i mindre skala har också ägt rum i Sotji, Vladivistok, Tula och Kaliningrad – medan på många orter demonstranterna lämnats i fred av polisen.

Någon tydlig bild av demonstrationernas totala omfattning är svår att få. Intrycket är att de varit många men av någorlunda begränsad omfattning – några tiotal här, några hundra där, i bästa fall några tusen som i Novosibirsk. Sannolikt nådde man inte upp till samma nivå som förra gången, 26 mars.

Bland de gripna finns Navalnyj själv  – han greps redan innan demonstrationen – och dennes pressekreterare, liksom den kände oppositionspolitikern Ilja Jasjin och exiloligarken Michail Chodorkovskijs lokala samordnare Maria Baronova. Navalnyj dömdes i natt till 30 dagars arrest, Jasjin har dömts till 15 dagar. De flesta lär få liknande eller lindrigare straff. Enstaka demonstranter i både Sankt Petersburg och Moskva har dock anklagats för våld mot polisen och lär ha hårdare påföljd att vänta.

Krav på frigivning av de många gripna kom snabbt från både USA och EU. Även Edward Snowden, som ju vistas i Ryssland, solidariserade sig med demonstranterna och har tidigare krävt att den unge matematikläraren Dmitrij Bogatov som suttit häktad sedan marsprotesterna ska släppas fri.

Mycket av diskussionen i Ryssland handlar om huruvida det var rätt eller inte av Navalnyj att flytta demonstrationen från Sacharovavenyn, där den hade fått tillstånd att äga rum, till Tverskajagatan – och på så vis öka risken för den polisstormning som sedan också ägde rum. Det angivna skälet, att man nekats använda scen och ljudutrustning på Sacharovavenyn, framstod för många som ihåligt.

Andra befarade att protesten skulle bli otydlig eftersom myndigheterna på Tverskajagatan samtidigt ordnade ett nationaldagsfirande, med diverse historiska kostym- och andra attraktioner. Detta förklarar kanske också varför uppskattningar av antalet deltagare nu lyser med sin frånvaro.

Även de som samma dag skulle ordna nya protester mot Moskvas rivningsprogram – denna gång tillsammans med Navalnyj på Sacharovavenyn – kände sig snopna och ställde inte riktigt upp på tilltaget att flytta massmötet.

Kritiken överskuggas dock av vad som tycks vara en allmän konsensus att Navalnyj lyckades, för andra gången på kort tid, med att mobilisera stora eller åtminstone mycket märkbara protester mot Putinregimens korruption och maktmissbruk. En kvalificerad gissning är dock att omfattningen denna gång var betydligt mindre än 26 mars, medan antalet gripna var betydligt större.

När Navalnyj flyttade protesten från Sacharovavenyn till Tverskajagatan underströk han att man inte hade något att frukta. Det är inte säkert att alla delar den uppfattningen inför nästa gång.