Presidentval bortom coronaviruset?

Pavel Sevjarynets, som överlägset ledde den belarusiska oppositionens primärval, hoppade i förrgår plötsligt av dessa. Som iöst.nu tidigare rapporterat har oppositionen under senare tid genomfört väljarmöten i landets städer. Där får de fem primärvalskandidaterna presentera sig och alla närvarande får rösta på dem. När Sevjarynets hoppade av hade han fått sammanlagt 339 röster och ledde överlägset. Tvåa var Juras Hubarevitj med 201 röster.

Sevjarynets har varit en förgrundsfigur för den litet radikalare delen av oppositionen alltsedan han ledde Belarusiska folkfrontens ungdomsorganisation på 1990-talet. Numera är han en av två ordföranden i ett kristdemokratiskt parti, som konsekvent vägras registrering av myndigheterna. Nyligen utmärkte han sig som initiativtagare till decemberprotesterna mot integration med Ryssland.

Juras Hubarevitj leder rörelsen För frihet, som skapades av 2006 års oppositionelle presidentkanidat Aljaksandr Milinkevitj. Han anses kanske inte vara lika karismatisk som Sevjarynets men lär vara en god organisatör.

De tre övriga primärvalskandidaterna, Sevjarynets kristdemokratiska kollega Volha Kavalkova, Förenade medborgarpartiets Mikalaj Kazlou och Belarusiska folkfrontens Aljaksej Janukevitj, ska ha legat hopplöst långt efter i de lokala omröstningarna.

Att favoriten Sevjarynets hoppar av är förstås ett svårt slag för den oppositionella strategin inför presidentvalet i augusti.

Han angav själv två skäl till sitt avhopp. Det ena var coronaviruset. I Belarus finns uppenbarligen en oro över att myndigheterna inte tar pandemin på tillräckligt stort allvar och att resa runt i landet och samla människor till möten kan förstås bidra till smittspridning.

Det andra skälet är att de senaste väljarmötena hade bevistats av representanter för de lokala myndigheterna, och detta tydligen i ganska stor omfattning – så stor att det började få betydelse för omröstningarna. Detta tycks dessutom ha sammanfallit med att Hubarevitj började minska Sevjarynets försprång. Och Sevjarynets ville enligt egen utsago inte fortsätta i en procedur som på detta vis manipulerades av regimen.

I stället förordar han nu en valbojkott. Det är dock en strategi som väcker mycket begränsad entusiasm.

Bortsett från att ha bidragit till Sevjarynets avhopp sätter coronaviruset ett stort frågetecken inte bara kring oppositionens strategi, utan även kring presidentvalet som sådant. Oppositionens fortsatta plan består av två delar: internetomröstning, vilket torde gå att genomföra även i coronatider, samt en De demokratiska krafternas kongress i maj – vars genomförande däremot känns väldigt osäkert. Men hur påverkar då viruset påverkar själva presidentvalet? Den belarusiske kommentatorn Valer Karbalevitj menar att viruset är till diktatorn Lukasjenkas fördel. Dels får han en anledning, eller ursäkt, att skjuta valet på framtiden om han vill. Dels kan en viruskris påverka opinionen på samma sätt som Ukrainas besvärliga situation gjorde i det senaste presidentvalet 2015 – alltså göra människor rädda för förändring.

Lukasjenka har förstås alla möjligheter i världen att styra över valets genomförande och utgång ändå, och han välkomnar knappast coronapandemin. Icke desto mindre gör viruset de redan mikroskopiska chanserna till ett demokratiskt genombrott ännu mindre.