Röster höjs för återinfört dödsstraff

Mordet på en nioårig flicka i Saratov har väckt röster för återinföra dödsstraffet i Ryssland. Sedan 1997 gäller i praktiken ett moratorium för dödsstraffet i landet men paradoxalt nog finns det ändå kvar i lagstiftningen. Enligt denna kan straffet utdömas för grova mord, mordförsök på offentliga personer eller folkmord. Vad som hindrar det från att användas är – såvitt jag förstår – i första hand Rysslands förpliktelser gentemot Europarådet. Möjligen står även konstitutionen i vägen. Denna antogs som bekant 1993 och där står att dödsstraffet kommer att avskaffas.

Men så har alltså inte skett, trots att man nu har haft många år på sig.

Flickan i Saratov, den nioåriga Liza Kiseljova, försvann på väg till skolan i förra veckan. Följande kväll hittades hon död i ett garage längs vägen. Då var den misstänkte gärningsmannen redan gripen. Han uppger i förhören att hon hade frågat honom om det var hans garage. Eftersom det inte var det, utan han använde det olovligen, var han rädd att det tillhörde hennes familj och att hon skulle skvallra. Därför dödade han henne, påstår han.

I samband med att polisen skulle rekonstruera händelsen på brottsplatsen samlades en folkmassa och försökte få tag i gärningsmannen för att själva straffa honom. Det lyckades inte, men tolkades som ett folkligt stöd för återinfört dödsstraff.

Även i parlamentet, statsduman, uttalade sig flera ledamöter för detta, däribland den reaktionäre Vitalij Milonov. Mer uppmärksammat var dock ett utspel från Jevgenij Primakov – sonson till den mer kände politikern med samma namn – där han efterlyste återinfört dödsstraff för våldshandlingar mot barn och hjälplösa, terrorism, landsförräderi och storskalig korruption. Primakov är till yrket tv-journalist och driver något så ovanligt som en rysk humanitär organisation verksam i både hemlandet och andra länder.

Det regimtrogna etablissemanget är kluvet i frågan. Propagandisten Vladimir Solovjov är för, RT-chefen Margarita Simonjan emot med hänvisning till att oskyldigt dömda kan komma att avrättas, medan den ökände Vladimir Zjirinovskij litet överraskande säger att Ryssland tvärtom behöver humanisera sin strafflagstiftning. Putins presstalesman har sagt att frågan inte diskuteras i Kreml.

Till de förmodligen mer verkningsfulla argumenten mot ett återinförande hör att det då blir just det ryska rättsväsendet som anförtros att bestämma över liv och död. Som tidigare redovisats här leder i stort sett alla åtal i Ryssland till en fällande dom. Det betyder att många oskyldiga riskerar att avrättas. Samtidigt är rättsväsendet korrupt, och åtminstone i utredningsstadiet torde man kunna köpa sig fri – vilket i sin tur bäddar för fabricerade anklagelser i utpressningssyfte. Vinstmarginalerna för sådant torde växa exponentiellt med ett återinfört dödsstraff.

För en utvald skara regimkritiker kan det dessutom innebära att lönnmord ersätts av sådana fabricerade anklagelser, med samma slutresultat. Och den dagen kommer Ryssland att vara repressivt på en helt ny nivå.

Men, som sagt, enligt Kreml är det inte aktuellt just nu.

Så sent som i juni stod det ju också klart att Ryssland tills vidare stannar kvar i Europarådet, vilket alltså är den formellt starkaste avhållande faktorn. Det skulle kanske se väl ombytligt ut att så snart därefter säga tack och hej. Men det är ett skört förhållande och på sikt kan inget uteslutas.