Sanktioner ökar inte stöd för Putin

Professorn Timothy Frye skriver intressant, i Moscow Times, om EU:s och USA:s ekonomiska sanktioner mot Ryssland efter annekteringen av Krim. Som bekant sköt Putins popularitet i höjden efter annekteringen. Men vissa hävdar, enligt Frye, att detta i stället kan förklaras med omvärldens sanktioner.

Sanktioner mot ett land för dess invånare att sluta upp bakom ledningen, går resonemanget enligt Frye. Och det låter ju bekant även från andra sammanhang.

Han menar sig dock ha visat att det inte alls är så, genom två opinionsundersökningar som han genomförde i Ryssland i slutet av 2016 och början av 2017. De handlade om just stödet för landets ledning. En del av deltagarna fick svara direkt på frågorna, andra påmindes först om olika saker: USA:s eller EU:s sanktioner, ekonomins nedgång, eller att sanktionerna hade varit ett svar på annekteringen av Krim.

Det sistnämnda ökade stödet för Putinregimen i alla grupper, både bland de som redan var kritiska till Putin och bland de som inte var det.

Men det förstnämnda, att bara påminnas om sanktionerna, hade ingen sådan effekt. I stället blev de svarande som redan var kritiskt inställda till ledningen – eller som själva hade haft det tufft ekonomiskt på sistone – ännu mer negativt inställda. Att bara påminnas om den ekonomiska nedgången sänkte också stödet.

Kontentan är alltså att Krims annektering tyvärr var populär. Men att besvara folkrättsbrott av det slaget med sanktioner gör inte att folk sluter upp ännu mer kring Putin. Tvärtom sänker det stödet för honom bland de som redan har anledning att inte vara nöjda.

Fryes resultat tyder alltså på att sanktioner fyller sitt syfte. Så sent som häromveckan förlängdes också EU:s sanktioner mot en del av den ryska ekonomins sektorer. Därutöver finns en alltjämt växande lista över personer och företag som är belagda med inreseförbud och vars eventuella tillgångar ska frysas om de påträffas här. Det finns ingen anledning att vika från den linjen.