Brittisk-kanadensiska sanktioner

Storbritannien och Kanada meddelade i går att de inför riktade sanktioner mot Belarus diktator Aljaksandr Lukasjenka och sju av hans regimfunktionärer – främst inom polisen.

Britterna använder därmed för första gången nya bestämmelser som infördes i somras, och som möjliggör riktade sanktioner som svar på kränknigar av mänskliga rättigheter varsomhelst i världen. Detta framgår av ett pressmeddelande på det brittiska utrikesministeriets hemsida. Sanktionerna mot de belarusiska regimföreträdarna motiveras med fusket och övergreppen kring och efter presidentvalet 9 augusti.

Bland de sju regimfunktionärerna finns Lukasjenkas son Viktar – som fungerar som hans medhjälpare i säkerhetsfrågor – samt chefen för presidentadministrationen Ihar Siarhejenka, inrikesminister Jury Karajeu, hans viceministrar Aljaksandr Barsukou och Jury Nazaranka, kravallpolischefen i Minsk Dzmitryj Balaba, samt vice befälhavaren för inrikestrupperna Chazalbek Atabekov.

De utpekade får inte besöka Storbritannien och Kanada och eventuella tillgångar de har där kan komma att beslagtas.

Tidigare har de tre baltiska länderna Litauen, Lettland och Estland i omgångar infört liknande sanktioner i omgångar mot totalt omkring etthunratrettio regimfunktionärer, däribland Aljaksandr Lukasjenka. Belarus meddelade i går att man svarar med ”symmetriska” motsanktioner, men vilka dessa riktas mot är ännu inte känt.

EU har fattat ett principbeslut om riktade sanktioner men inte lyckats förverkliga dessa, då Cypern i gengäld krävt samtidiga sanktioner mot Turkiet. Många europeiska länder har dock uttalat att Lukasjenka saknar legitimitet som president och häromdagen träffade Frankrikes president Emmanuel Macron, under ett besök i Vilnius, den förmodade valvinnaren Svjatlana Tsichanouskaja. Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel väntas träffa Tsichanouskaja.