Demokratisatsning missar Belarus?

Den nye biståndsministern Peter Eriksson (MP) uvecklar i söndagens Dagens Nyheter den tidigare utlovade stora demokratisatsningen i Östeuropa. Men fortfarande förbigås situationen i Belarus med tystnad.

Det var för en dryg månad sedan Eriksson i en större intervju med DN sa att han såg demokratin som en ödesfråga, särskilt viktigt var det att stärka den i Östeuropa. Som iöst.nu då kunde konstatera nämndes dock inte regionens tydligaste diktatur, Belarus, alls i intervjun.

I en debattartikel i söndagens DN utvecklar Eriksson nu planerna kring den planerade demokratisatsningen, med anledning av att han i kommande vecka ska besöka Armenien och Georgien.

Sverige ger enligt Eriksson årligen 210 miljoner kronor till Ukraina och mellan 115 och 120 miljoner vardera till Moldavien, Georgien och Belarus. Pengarna går till demokrati, mänskliga rättigheter och rättstat, men även närmande till EU och miljösatsningar. Sverige arbetar tillsammans med både civilsamhälle och offentliga institutioner, skriver han.

Regeringen tänker nu omfördela 250 miljoner kronor till en stärkt satsning i Östeuropa, västra Balkan och Turkiet, varav 150 miljoner öronmärks för demokrati. Armenien nämns särskilt, med anledning av förra årets sammetsrevolution som har följts av en lovande utveckling.

Samtidigt som satsningen äger rum är det dags att se över den nuvarande biståndsstrategin för Östeuropa, som gäller åren 2014-2020. Enligt Eriksson kommer korruption, mänskliga rättigheter och oberoende och fria medier att prioriteras i den framtida strategin.

Det  första området handlar om reformer av rättskedjan. Angående mänskliga rättigheter skriver Eriksson:

”Arbetet för mänskliga rättigheter ska stärkas ytterligare. Medborgerliga fri- och rättigheter utgör grunden i ett demokratiskt samhälle. Sverige har i samtliga samarbetsländer ett starkt fokus på jämställdhet, mänskliga rättigheter och icke-diskriminering inklusive ett dedikerat arbete mot våld mot kvinnor.

Stödet till statliga institutioner måste kompletteras med stöd för civilsamhällesorganisationer i regionen. Tyvärr är hot och våld mot kvinnorättsorganisationer liksom hbtq-organisationer utbrett. Sverige tar alltid upp dessa viktiga frågor i samtal med representanter från regeringar i våra samarbetsländer. Detta för att bidra till att utveckla ett pluralistiskt civilsamhälle.”

Ingenting sägs dock om det politiska förtrycket i Belarus.

När det gäller fria och oberoende medier handlar den problembild som Eriksson målar upp uteslutande om propaganda från Ryssland och medielandskap dominerade av inhemska oligarker. Ingenting sägs om den statliga dominansen och förföljelsen av oberoende medier i Belarus.

Källa: Dagens Nyheter