Femte sanktionspaket

I går kungjorde EU:s ministerråd ett väntat nytt sanktionspaketet mot Belarus, det femte sedan valet i augusti förra året. 28 juridiska och fysiska personer står på den nya listan.

Mot bakgrund av sensommarens och höstens migrantkris – som av EU betraktas som en hybridattack från Aljaksandr Lukasjenkas sida – så varnade unionen i oktober för ytterligare sanktioner. I november antogs den juridiska bas som behövdes för att rikta sådana mot inblandade i just migranttrafiken, samt för att kunna svartlista även icke-belarusiska måltavlor. När ministerrådet i går beslutade de nya sanktionerna motiverades dessa med både migrantkrisen och det politiska förtrycket i landet.

Bland de nya namnen på EU:s sanktionslista finns exempelvis Ihar Krutjkou, chef för en specialenhet inom den belarusiska gränsmyndigheten, som enligt motiveringen har transporterat migranter i Belarus och tagit betalt för att hjälpa dem vidare över EU-gränsen. Detta ska ha skett i en hemlig operation kallad ”Gate”, port, i engelsk översättning. Även själva specialavdelningen, förkortad ASAM, finns med på listan. Där uppges att denna kontrolleras av Lukasjenkas äldste son Viktar Lukasjenka.

Chefen för hela gränsmyndigheten Anatol Lappo samt ytterligare fem lokala befäl är också med på listan för att ”avsiktligt ha underlåtit att fullgöra sin tjänsteplikt”, och därmed möjliggöra migranternas försök att ta sig in i EU.

Bland övriga inblandade i migranttrafiken på den nya sanktionslistan finns det nationella flygbolaget Belavia (som redan i våras belades med flygförbud i EU), turistbolagen Tsentrkurort och Oskartour, de statsägda hotellen Minsk och Planeta, syriska Cham Wings Airlines och turkiska resebyrån VIP Grub.

På listan finns även domare och åklagare i rättegången mot Maryja Kalesnikava och Maksim Znak samt i rättegången mot Viktar Babaryka, liksom även en domare som vägrade ta upp dennes överklagan då han nekats att få ställa upp i förra årets presidentval. Även två domare som är ansvariga för att ha likviderat Belarusiska Helsingforskommittén och PEN-centret respektive ha dömt politiska fångar är med på listan. Detta är också två chefer vid finanspolisen som ligger bakom tillslag mot den populära nyhetsbyrån tut.by, mot Pressklubben, mot en organisation för funktionshindrade, och flera andra politiskt färgade fall.

Utrikesministeriets talesperson Anatol Hlaz har också inkluderats på sanktionslistan för att han försvarat Lukasjenkaregimen i gränskrisen och i samband med Ryanairincidenten i våras. Den senare ligger också till grund för att Marat Markou, chefen för tv-kanalen ONT, hamnar på listan. Markou genomförde en lång intervju med oppositionsaktivisten Raman Pratasevitj som greps vid incidenten. Markou har även i övrigt vilselett allmänheten om förtrycket i landet, förklarar motiveringen.

Med på listan finns även nya bolag som behandlat protesterande arbetare illa och som har ekonomisk betydelse för Lukasjenkaregimen: Hrodna Azot, Belarusnafta och Belsjyna.

Lukasjenka menar å sin sida att alla de politiskt färgade domarna följer lagen och att EU självt är ansvarigt för migrantkrisen. Detta eftersom unionen slutade samarbeta enligt det repatrieringsavtal man nyligen hade tecknat och dessutom hade infört sanktioner i flera omgångar mot Belarus.

Även om försök från migranternas sida att korsa gränsen fortsätter att äga rum, tycks krisen vara på god väg att ebba ut. Omkring tvåtusentrehundra migranter rapporteras hittills ha evakuerats från Belarus hem till Irak. I en intervju tidigare i veckan förklarade Lukasjenka också att det inte heller kommer att bli någon ”humanitär korridor” till Tyskland för de tvåtusen migranter som hysts in i en lagerhall vid gränsen nära Hrodna. De skulle ombes att också åka hem.

Även USA, Kanada och Storbritannien utfärdade i går sanktioner av liknande slag men mot delvis andra personer och organisationer. I ett gemensamt uttalande med EU krävde man frisläppande av Belarus nära niohundra politiska fångar och ett nytt presidentval under internationell övervakning.