Flygskandal får konsekvenser

EU:s ministerråd rekommenderar medlemsländerna att ställa in flygförbindelserna med Belarus, efter söndagens drama. Landets diktator Lukasjenka vidhåller att han inte gjorde något fel.

EU har rekommenderat de flygbolag som är baserade i unionen att inte länge flyga över belarusiskt territorium, och medlemsländerna att förbjuda det belarusiska bolaget Belavia att flyga här. Även Ukraina har vidtagit liknande åtgärder men lämnar fortsatt utrymme för transitresor, något som belarusiska charterarrangörer är beroende av.

Det belarusiska statsbolag som fungerar som luftfartsverk drog innan pandemin in närmare en halv miljard kronor årligen på avgifterna för passager över belarusiskt territorium, och har nyligen investerat i ett modernt flygkontrollcenter med hundratals anställda. Hur hårt de intäkterna nu drabbas är svårt att bedöma, framgår av en granskning på sajten naviny.by. Flygbolaget Belavia uppges å sin sida ha sina huvudsakliga intäkter från flyg till och från Ryssland, men en fjärdedel av intäkterna handlar om EU-flygningar.

För EU:s del blir konsekvenserna kanske störst för de baltiska länderna, vars flyg måste ta en omväg söderut. En bedömare påpekar för naviny.by att om Ryssland solidariserar sig med Belarus och förbjuder EU-flygningar över sitt territorium blir det kostsamt för Asientrafiken.

Belarus diktator framträdde i dag inför landets parlament och kommenterade bland annat söndagens flygdrama. Han hävdade alltjämt att en verklig bombvarning vidareförmedlats till flygplanet, och att piloterna själva beslutat att gå ned i Minsk i stället för i destinationen Vilnius. Något tvång hade det inte varit fråga om. Mejlet med bombvarningen – från någon som påstådde sig vara palestinska Hamas – ska enligt Lukasjenka ha skickats från Schweitz och samtidigt till Minsk, destinationsorten Vilnius och avreseorten Aten.

Sparsamt med detaljer om kommunikationen mellan Ryanair-planet och de belarusiska flygledarna på marken har hittills offentliggjorts. Analyser av planets höjd och hastighet har gjort gällande att Ryanairpiloterna försökte komma undan de belarusiska myndigheterna. Ett jaktplan (inte två som iöst.nu tidigare rapporterat) ”eskorterade” planet till Minsk men lyfte enligt belarusiska myndigheter först efter att planet beslutat sig för att vända ditåt.

Den kände oppositionsaktivist som befann sig på planet och som greps efter nödlandningen, Raman Pratasevitj, visades på måndagkvällen upp i en videoinspelning där han sade sig samarbeta med brottsutredarna och erkänna anklagelserna om organisering av ordningsstörningar. Många har tolkat videon, där Pratasevitj ser mosig ut i ansiktet och även har skrubbsår i pannan, som att erkännandet har slagits fram ur honom.

Spekulationer förekom tidigare om att ytterligare tre passagere som blev kvar i Minsk då planet fortsatte till Vilnius var KGB-agenter som övervakade Pratasevitj under resan. I intervjuer i belarusisk stats-tv har de dock förklarat sig vara vanliga resenärer, två belarusier och en grek, som var på väg till Belarus och därför bad att få stanna kvar. Det förekommer dock även uppgifter om att Pratasevitj i kön på Atens flygplats märkte hur någon försökte fotografera hans pass och sedan hastigt försvann, vilket i så fall styrker antagandena om att en spektakulär kupp ägt rum.

Även Pratasevitjs flickvän Sofia Sapega som var med på planet och också greps har förevisats i en video där hon förklarar sig vara anklagad för att ha administrerat en Telegramkanal, Belarus svarta bok, som samlar in uppgifter om belarusiska myndighetspersoner som har gjort sig skyldiga till övergrepp.