FN-ambassadör protesterade och teg

Rapportören Anaïs Marin lade i förra veckan fram sin första årsrapport inför FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Belarus utsände protesterade mot att kommittén lägger sig i situationen i enskilda länder.

Den franska statsvetaren Marin efterträdde förra året ungraren Miklós Haraszti på posten som MR-kommitténs särskilda rapportör för Belarus. Liksom under Harasztis tid erkänns inte rapportörens mandat av det officiella Minsk som vägrar samarbeta med Marin, eller ens släppa in henne i landet.

Harasztis rapporter har sedan mandatet instiftades 2012 utgjort den tydligaste kritiken mot Belarus på hög internationell nivå. Marin slår i sin första årsrapport an en liknande ton.

– I frånvaro av allvarliga lagstiftningsreformer, sa hon i sitt anförande inför kommittén, i frånvaro av verklig maktdelning, i frånvaro av politisk vilja att skydda och främja mänskliga rättigheter i Belarus finns inget utrymme för självbelåtenhet. Alltför många frågor, som jag lyfter fram i min rapport, tvingar oss liksom tidigare att ställa Belarus till svars, alltför många tidigare frågor som jag upprepar i rapporten har ignorerats alltför länge, och allför många människor drabbas liksom tidigare av att regeringen inte tillmäter de mänskliga rättigheterna den vikt de förtjänar.

Belarus officiella representant i FN, Jury Ambrazevitj, uttryckte å sin sida missnöje med att det fanns en särskild FN-rapportör och menade att det var tillräckligt att Belarus hade en direkt dialog med de länder som ”bekymrade sig” om människorättssituationen.

– Vi upprepar att vi inte ser granskandet av människorättssituationen i Belarus inom FN:s väggar som överrensstämmande med FN:s mål och uppgifter, och inte heller med FN:s människorättskommittés. Vi bekräftar vårt principiella avståndstagande från själva konceptet med landresolutioner i FN:s människorättskommitté och i FN i stort.

Han hänvisade också till att Belarus rört sig framåt i det index för mänsklig utveckling, Human Development Index, som FN:s utvecklingsprogram UNDP sammanställer årligen. I detta mäts livslängd, utbildning och inkomst.

En fråge- och diskussionsstund föjde där flera människorättsorganisationer och länder – förutom Sverige bland andra även Lettland, Schweiz, Tjeckien, Polen och Storbritannien – yttrade sig. Samtliga stödde en förlängning av rapportörens mandat med ytterligare ett år, en fråga som ska ställas inför omröstning i slutet av denna vecka.

Anaïs Marin svarade på frågor medan Ambrazevitj nekade att säga något mer inför kommittén.

Källa: Vjasna