Folkomröstning med krigsprotester

Gårdagens folkomröstning om en ny version av den belarusiska konstitutionen ackompanjerades av de första påtagliga protesterna på över ett år, mot kriget i Ukraina. Människorättsorganisationen Vjasna har i skrivande stund identifierat 550 gripna och inrikesministeriet anger antalet till omkring åttahundra.

Den nya konstitutionen har presenterats som ett svar på protesterna efter 2020 års presidentval. Dess mest uppmärksammade inslag går dock inte i riktning mot större pluralism, utan syftar i stället till ökad stabilitet genom att ge de ”All-belarusiska kongresserna” konstitutionell status. Dessa har sedan Lukasjenkas makttillträde vid mitten av 90-talet samlats var femte år. Ordförandeposten ses som en möjlig reträttpost för Aljaksandr Lukasjenka om och när han lämnar presidentposten.

De tidigare begränsade möjligheterna för inhemska valobservatörer att övervaka valet var denna gång i stort sett obefintliga. Centrala valkommissionen anger preliminärt att 82,86 procent röstade ja till konstitutionsändringarna och att 12,8 procent röstade nej. Valdeltagandet uppges ha varit 78,63 procent.

Den landsflyktiga oppositionsledaren Svjatlana Tsichanouskaja har tidigare uppmanat väljare att förstöra sina valsedlar, som ett sätt att protestera. Då folkomröstningen nu kommit att överskuggas av Rysslands invasion av Ukraina gick hon på lördagen i stället ut och manade till protester mot kriget.

Små grupper samlades på eftermiddagen vid vallokaler och en större protest omfattande kanske några hundratal samlades sedan vid den belarusiska försvarsstaben. Människor skanderade ”Nej till kriget”. Videoklipp visar hur många bilister signalerade till stöd på flera håll i Minsk.

De flesta gripna har sannolikt administrativa bötes- eller arreststraff att vänta men polisen har även inrett en brottsutredning mot de som manat till protesterna. Man arbetar också på att identifiera signalerande bilister.