Haraszti avfyrar ny bredsida mot Minsk

FN-rapportören Miklós Haraszti gick i förra veckan återigen ut med bred kritik mot Lukasjenkaregimen. Detta med anledning av gripandet av demonstranter 25 mars.

Som iöst.nu rapporterat tillät myndigheterna då delar av oppositionen att högtidlighålla hundraårsdagen av den kortlivade Belarusiska folkrepubliken, BNR, men förföljde andra som ville göra samma sak. Haraszti konstaterar att ett hundratal människor, däribland flera ledande oppositionella, antingen greps eller hindrades att ta sig till manifestationerna. Han menar att president Lukasjenka därmed visat att denne inte vill se några framsteg när det gäller mänskliga rättigheter.

– Underrättelserna om att aktivister godtyckligt greps i städer som Babrujsk, Brest, Slutsk och Mahiljou tjänar som en påminnelse om att repressionen i Belarus är centralt planerad och organiserad av myndigheterna, säger Haraszti.

Han påminner också om massgripandena av demonstranter för ett år sedan – då en protestvåg mot Lukasjenkas så kallade antiparasitdekret spred sig över landet – och om liknande gripanden i höstas.

I sitt uttalande konstaterar han att staten fortsatt kontrollerar landets massmedier och att den kritiska nyhetssajten Chartyja 97 sedan i januari är blockerad av myndigheterna, liksom att landet fortsatt är det enda i Europa som tillämpar dödsstraff. Haraszti nämner också att regimen fortfarande håller politiska motståndare i fängelse och uttrycker särskild oro för den tidigare människorättsförsvararen Michail Zjamtjuzjny som nyligen överfölls och misshandlades i fängelset.

Miklós Haraszti har sedan 2012 varit specialrapportör för Belarus inom FN:s råd för mänskliga rättigheter. Posten inrättades då som en reaktion på repressionen kring 2010 års belarusiska presidentval.

Haraszti var på 1970-talet med och grundade demokratirörelsen i hemlandet Ungern. Efter järnridåns fall har han arbetat som parlamentsledamot, medieombudsman i OSSE och universitetsprofessor. Som specialrapportör utmärker han sig genom en mer konsekvent kritisk linje än exempelvis EU och han ses inte med blida ögon av den belarusiska ledningen som vägrar att ha någon kontakt med honom.

Källa: FN