Hårdnande ekonomiska sanktioner

9 augusti, på årsdagen av presidentvalet i Belarus, beslöt USA om ekonomiska sanktioner liknande de som EU beslöt om 24 juni. De mest kännbara verkningarna blir i de petrokemiska sektorn och för det stora gruvbolaget Belaruskalij som exporterar kaliumkarbonat (pottaska).

Medan EU-sanktionernas effekt väntats bli begränsad, eftersom den undantar den vanligaste typen av pottaska, kan de amerikanska åtgärderna få mer långtgående konsekvenser, tror experter. Inte minst eftersom företag runtom i världen drar sig för att ha affärer med med de som står på just amerikanska sanktionslistor.

Litauen, som utkämpar en intensiv politisk strid med Lukasjenkaregimen, vill att EU breddar sina sanktioner så att de omfattar all belarusisk pottaska – en produkt som i huvudsak exporteras genom just Litauen och hamnen i Klaipeda. Nu säger landets utrikesminister Gabrielius Landsbergis att exporten hursomhelst kommer att upphöra i december då de amerikanska sanktionerna träder i kraft.

Pottaskan från Belaruskalij står för en tredjedel av godstrafiken på litauiska järnvägar och genom hamnen i Klaipeda. Den väntade förlusten för de uteblivna järnvägstransporterna uppskattas till 20 miljoner euro.

Samtidigt med USA införde även Kanada och Storbritannien liknande sanktioner.

De amerikanska sanktionerna omfattar även bland annat Belarus nationella olympiska kommitté som i motiveringen anklagas för penningtvätt och korruption och för att inte skydda belarusiska idrottare mot politisk diskriminering.

I går införde även Schweiz sanktioner liknande EU:s.

EU:s ekonomiska sanktioner, som saknar tidigare motstycke, motiverades med fortgående människorättsövergrepp sedan förra årets val och med den framkallade nödlandningen av ett Ryanairplan där oppositionsaktivisten Raman Pratasevitj och hans flickvän Sofia Sapega greps. Pratasevitj har sedan dess flera gånger framträtt i intervjuer i statliga massmedier där han tar avstånd från oppositionen. Uppriktigheten i hans uttalanden och erkännanden har dock starkt ifrågasatts, då han misstänks ha gjort dem under press och hot. I den senaste intervjun säger sig Pratasevitj ha planer på att starta ett ”neutralt” medieprojekt. Han sitter dock i husarrest och inväntar rättegång, då han anklagas för att ha uppviglat till förra årets protester.