Kärnkraftsprotest bestraffas

En planerad serie av kärnkraftsprotester inleds med motgångar: förbud, lågt deltagande, och väntade bötes- eller arreststraff.

Det var vid oppositionens årliga Tjernobylmarsch 26 april som en serie protestmöten utlystes i sex olika orter mellan Minsk och Astravets, där Belarus första kärnkraftverk håller på att byggas. Den så kallade Astravetsmarschen skulle enligt planen äga rum den 26:e i varje månad under det kommande halvåret.

Tjernobylmarschen i Minsk hade detta år samlat omkring 430 deltagare och fått tillstånd av de lokala myndigheterna. Även ett mindre och parallellt Tjernobylmöte, genomfört av det mer radikala Kristet-konservativa partiet BNF, hade fått tillstånd.

När man i maj sökte tillstånd om att få genomföra den första etappen i Astravetsmarschen, i Zaslauje utanför Minsk, möttes man dock av avslag. För att inte utmana myndigheterna i onödan bytte man ut protestmarschen mot en ”utflykt i staden”, ett rundabordssamtal, samt en insamling av namnunderskrifter mot kärnkraftsbygget. Man avstod också från att annonsera evenemanget i Zaslauje.

Totalt deltog bara 15 personer i evenemanget: aktivister från oppositionspartierna De gröna och Belarusisk kristdemokrati, samt invånare från Zaslauje och från Maladetjna och Radasjkovitjy som står näst på tur för Astravetsmarschen 26 juni och 26 juli.

Detta skyddade dock inte kärnkraftsmotståndarna mot reaktioner från myndigheternas sida. Åtminstone tre av dem – Vjatjeslau Siutjyk, Ihar Ljalkou och Ivan Lahvinovitj – är nu kallade till polisen i Zaslauje för upprättande av anmälningar om organiserande eller deltagande i ett icke-tillståndsgivet massevenemang. De har sannolikt böter eller kortare arreststraff att vänta.

Kärnkraftverket i Astravets byggs av den ryska kärnkraftsindustrin och finansieras av ryska krediter. Den första av två reaktorer förväntas tas i bruk nästa år, och den andra reaktorn året därefter. Kostnaden beräknas uppgå till motsvarande hundra mijarder kronor men vara intjänad på tjugo år.

Motståndet mot bygget bottnar delvis i att Belarus 1986 drabbats hårdare än något annat land av nedfallet från kärnkraftsolyckan i sovjetiska Tjernobyl (i nuvarande Ukraina). Tjernobylkatastrofen blev också en bidragande orsak till Sovjetunionens fall.

Källor: Nasja Niva, Radio Svaboda, Vjasna