Litauiskt undantagstillstånd

Litauen införde i dag undantagstillstånd i gränsområdet mot Belarus och på sina migrantförläggningar. Det är första gången under landets trettio år långa självständighet som undantagstillstånd införs, konstaterade premiärminister Ingrida Šimonytė.

Beslutet träder i kraft vid midnatt och gäller en månad framåt.

Bakgrunden är den ansamling av migranter som i går ägde rum vid Belarus gräns mot Polen. Belarusiska myndigheter anger att omkring tvåtusen migranter kan ha samlats där medan dess polska motsvarigheter tror att det kan röra sig om upp till det dubbla. Migranterna övernattade i skogen invid gränsstängslen och dröjde kvar under dagen. Försök att korsa gränsen har dock hittills avstyrts av polska gräns- och andra trupper – bland annat med hjälp av tårgas. Rapporter om skottlossning har förekommit och på en video syns hur någon skjuter längs gränslinjen intill migrantlägret.

Parallellt med ansamlingen vid polska gränsen i går ägde stökiga protester rum på migrantförläggningar i Litauen. Protester mot villkoren där har förekommit även tidigare, men den här gången tror Litauen att de kan vara samordnade med ansamlingen mot polska gränsen. Det rapporteras även om att några hundra migranter ska ha slagit läger vid den litauiska gränsen. Nyhetsbyrån Delfi återger vittnesmål som hävdar att migranterna under natten tvångsförflyttades dit av belarusiska gränsvakter som sköt i luften för att skrämma dem att lyda.

Undantagstillståndet gäller fem kilometer in i landet från gränsen mot Belarus, samt på migrantförläggningar i fem olika orter. Dess viktigaste konsekvens är att migranter förbjuds att kommunicera via telefon eller internet. I gränsområdet begränsas också rörligheten för alla utom dem som bor där.

I Minsk hölls i dag ett Lukasjenkalojalt protestmöte utanför Polens ambassad. En parlamentsdelegation ska också ha besökt migrantlägret vid polska gränsen och överlämnat filtar, bröd, vatten och medicin. Den officiella belarusiska linjen är att Polens och Litauens hantering av migranter visar att länderna inte alls bryr sig om mänskliga rättigheter, trots att de är drivande i påtryckningar för att demokratisera Belarus.

Lukasjenkas carte blanche för illegal migration till EU-grannarna är ett svar på tidigare sanktioner från unionen, i spåren av förra årets valdrama samt incidenten med ett Ryanairplan i maj i år. Från EU-ledningens sida manar man till ytterligare sanktionsskärpningar som svar på vad man uppfattar som en ”hybridattack” med migranterna som vapen.