Lukasjenko skippar folkomröstning

I dag förväntades Belarus president kungöra en förestående folkomröstning liknande dem han tidigare använt för att säkra sitt maktinnehav. I stället påstår han nu att han aldrig ens tänkt tanken.

Aljaksandr Lukasjenka vann 1994 landets första presidentval. De följande åren, 1995 och 1996, genomfördes folkomröstningar om ändringar i konstitutionen som i praktiken kom att ge presidenten diktatorisk makt. 2004 avskaffades i ytterligare en folkomröstning begränsningen av antalet mandatperioder som en och samma person kan inneha presidentposten.

På senare tid har ytterligare en folkomröstning verkat vara nära förestående.

I bakgrunden har bland annat funnits spekulationer om Lukaskenkas hälsa, och om att han inte har långt kvar att leva. Oppositionspolitikern och förre presidentkandidaten Mikalai Statkevitj menade så sent som i går tvärtom att folkomröstningen skulle förlänga presidentens mandatperiod från fem till sju år med start från tiden för själva omröstningen.

Detta skulle ge Lukasjenka möjlighet att sitta kvar i många år till, utan att behöva genomföra ännu ett riggat presidentval. En sådan eller andra förändringar avsedda att stärka Lukasjenkas makt skulle i så fall kombineras med andra folkomröstningsfrågor för att blidka EU – exempelvis avskaffande av dödsstraffet.

Folkomröstningen har varit föremål för diskussion även inom regimen.

  • 15 mars mötte exempelvis Lukasjenka domarna i Konstitutionsdomstolen och sa att han gett dem i uppdrag att utarbeta förslag på nya konstitutionsändringar.
  • 2 april resonerade Centrala valkommissionens ordförande Lidzija Jarmosjyna inför parlamentet om både konstitutionsändringar och om en möjlig folkomröstning.
  • 6 april sa utrikesminister Uladzimir Makej i en intervju med Euronews att konstitutionsförändringar snart kunde bli aktuella för att stärka landets stabilitet och säkerhet.
  • Så sent som för två veckor sedan, 10 april, lät Lukasjenka så i ett möte med journalister från statsägda tidningar påskina att ändringarna skulle föra över maktbefogenheter från presidenten till andra institutioner.

De konkreta folkomröstningsfrågorna väntades bli kända i dag, då Lukasjenka skulle hålla sitt årliga anförande inför parlamentet. Men i stället sa han under anförandet att han ”aldrig ens tänkt på” någon folkomröstning om konstititionsförändringar.

Han lät påskina att idén i själva verket hörde hemma hos oppositionen och varnade för att den skulle kunna leda till en situation som den i Armenien, vars ledare Serzj Sargsian i går avgick efter omfattande protester. Detta efter att han försökt flytta makten från presidentposten till parlamentet men samtidigt själv sitta kvar vid makten som premiärminister.

När det gällde uppdraget till Konstitutionsdomstolen handlade det enligt Lukasjenka bara om mindre ”tekniska” förändringar.

– Men förändringar för någon enskild persons skull kommer det aldrig att bli, sa han.

Han förklarade också att om någon hade hoppats på att han skulle lägga grunden för en Majdanrevolution som den i Ukraina så kunde de glömma detta.

Statsvetaren Valer Karbalevitj menar i en kommentar till Radio Svaboda att händelserna i Armenien har avskräckt Lukasjenka från folkomröstningen. De frågor den skulle ha löst åt honom får tills vidare vänta.

Källa: Belorusskij Partizan