MR-försvarare är för dialog med EU

Tio belarusiska människorättsorganisationer stödjer i ett gemensamt uttalande fortsatt dialog mellan den belarusiska staten och EU. Detta trots att de konkreta resultaten hittills är få.

Som en av få positiva händelser på senare år nämner organisationerna den nationella plan för mänskliga rättigheter som regeringen antog 2016. Tyvärr har den inte haft så stor effekt, menar man, och förklarar detta med att det civila samhället inte getts någon roll i dess utformning och implementering. Och även om åtminstone en del av de oboeroende människorättsorganisationerna numera bjuds in till olika möten och liknande – vilket också framhålls som positivt – så har hittills inte en enda av deras föreslagna lagändringar genomförts.

Organisationerna välkomnar också att regimen för första gången på tjugo år i höstas inkom med en av de regelbundna rapporter som förväntas av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, och att man undertecknat FN:s konvention om funktionshindrades rättigheter och dessutom har en plan för att implementera den. På det hela taget har läget för de mänskliga rättigheterna dock under det senaste året inte förbättrats, skriver man.

Diskriminering, dödsstraff, ointresse för att inrätta en nationell institution till skydd för mänskliga rättigheter, liksom rättsväsendets oberoende, nämns som områden där regimen visat litet eller inget intresse av förbättring.

När det gäller massmedier skärptes statens kontroll över sådan verksamhet på internet genom ny lagstiftning för ett år sedan, och under 2018 bötfälldes dessutom frilansjournalister som samarbetar framförallt med Polenbaserade Belsat till ett totalt belopp motsvarande fyrtiofyratusen euro.

Den nya demonstrationslagstiftningen har – i kombination med höga avgifter – snarast inskränkt mötesfriheten. Inte heller föreningsfriheten visar makthavarna något intresse av att förbättra. Registreringsprocedurerna förblir omständliga och lämnar utrymme för godtycke, och även om det inte längre är kriminellt att verka för en icke-registrerad organisation så kan man även fortsatt fällas för det som en administrativ förseelse. Justitieministeriet sägs också ha siktet inställt på att börja kräva offentlig redovisning av hur civilsamhällesorganisationer använder eventuella bidrag.

Den av inhemska människorättsförsvarare erkände politiske fången Michail Zjamtjuzjnyj sitter alltjämt i fängelse och inför höstens parlamentsval förblir OSSE:s rekommendationer ouppfyllda. Andra brister som nämns är tvångskommenderingarna till exempelvis skördearbete (så kallade subbotniki), förföljelsen av de oberoende fackliga rörelsen och utvisningar av personer till länder där de riskerar tortyr eller dödsstraff.

Gemensamt rekommenderar människorättsorganisationerna EU att fortsätta uppmuntra regimen till förbättringar på människorättsområdet, och då försöka inkludera civilsamhället i sådana processer – samt även att fortsätta stödja detta. Man vill gärna se en människorättskomponent i alla EU-sponsrade belarusiska projekt. Den belarusiska staten uppmanas också att involvera civilsamhället på ett bättre sätt, som man gjort när det gäller funktionshindrade.

Bland de tio undertecknarna finns bland andra Vjasna, Belarusiska Helsingforskommittén och Belarusiska journalistassociationen.

Källa: Vjasna