Myndighet bekräftar massrepression

935 brottsutredningar har i Minsk inletts mot protesterna sedan de tog fart i augusti. Under detta års första månader står protesterna för en tiondel av alla inledda brottsutredningar i huvudstaden, säger chefen för Utredningsmyndigheten i Minsk, Siarhej Pasko.

Hittills har 221 fall också överlämnats till domstol.

– Det är en otrolig siffra och en otrolig procentandel, säger Pasko. Republiken har aldrig tidigare genomlevt något sådant, och jag hoppas att den inte kommer att göra det.

Han bekräftar därmed den bild som människorättsförsvarare tecknar av politisk repression i tidigare aldrig skådad omfattning. Räknat på hela landet är det egentliga antalet brottsutredningar förstås ännu högre. Långt över trettiotusen demonstranter har också gripits utan att sedan anklagas för brott. Många har i stället straffats i ”administrativ” ordning med böter eller kortare arreststraff.

Pasko talar även om de solidaritetsfonder som organiserades under höstens omfattande demonstrationer i Minsk. Han säger att de som fått sina böter betalda genom fonderna kan komma att avkrävas samma bötesbelopp en gång till.

På torsdag infaller Frihetsdagen, dagen då 1918 års kortlivade belarusiska republik utropades. Det är en traditionell protestdag för den belarusiska oppositionen och frågan är om den kan bli startskottet för nya demonstrationer. Preventiva gripanden av möjliga protestledare har de senaste dagarna ägt rum. Vid ett webbinarium i går menade också Volha Kavalkova, en av oppositionsledarna i exil, att människor framöver kanske söker andra vägar att manifestera sitt missnöje än genom gatuprotester.

Exempelvis har den förmodade vinnaren i valet i augusti, Svjatlana Tsichanouskaja, nyligen i samarbete med webbplattformen Holas inlett en namninsamling till stöd för internationellt medierade förhandlingar med regimen. I går hade över sjuhundratusen människor uttryckt stöd för initiativet.