Protester mot korsrivning

De träkors som enskilda har satt upp vid Kurapatyskogen revs i förra veckan av myndigheterna. I går söndag protesterade hundrafemtio människor med en gemensam bön.

I Kurapatyskogen ligger tiotusentals offer för Stalins massavrättningar. Även om massmorden erkändes av myndigheterna i slutet av sovjettiden – då ett officiellt minnesmärke sattes upp av dåvarande Belarusiska socialistiska sovjetrepublikens ministerråd – har minnet av dem förblivit kontroversiellt under Lukasjenkaregimen. Sedan något år pågår en protest mot uppförandet av en restaurang i anslutning till skogen. Tidigare har man även protesterat mot breddandet av en trafikled genom området.

En liten eftergift gjordes förra året då även den nuvarande regimen satte upp ett blygsamt minnesmärke för de avrättade.

Sedan massgravarna grävdes ut under 1980-talet har dock även träkors rests spontant i och kring området med massgravarna. Så sent som förra sommaren greps aktivister i samband med att de skulle sätta upp flera sådana kors.

I en stor presskonferens 1 mars beklagade sig president Aljaksandr Lukasjenka över att korsen syntes från motorleden. Sannolikt var det därför som trafikpolisen i förra veckan plötsligt spärrade av området medan korsen revs med hjälp av maskiner och forslades bort av en lastbil med dolda nummerplåtar. I stället började man uppföra ett metallstängsel.

Samtidigt greps 15 personer som protesterade mot tilltaget, däribland Pavel Sevjarynets, Dzianis Urbanovitj och Zmitser Dasjkevitj. Kritik hördes från även från kyrkligt håll, tydligast från Katolska kyrkan och Uniatkyrkan, men i mildare form även från Ryskortodoxa kyrkan som sade sig vara orolig över det inträffade och inväntade myndigheternas förklaringar.

I går söndag hade oppositionspolitikern och tidigare politiske fången Mikola Statkevitj utlyst en gemensam bön för Kurapaty. Även om Statkevitj själv greps på väg till bönen genomfördes denna med deltagande av bland andra hans oppositionskollega poeten Uladzimir Njaklajeu. Omkring hundrafemtio personer deltog utanför Heliga andens kyrka, som dock överröstade deras bön genom att sända sin egen i högtalare ut mot torget.

Bönen upprepades därefter utanför den katolska katedralen i Minsk.

Vid FN-skrapan i New York ledde exilpolitikern och arkeologen Zianon Paznjak, som ledde utgrävningarna av Kuropaty på 80-talet och grundade landets oppositionsrörelse, en mindre manifestation.

Källa: Nasja Niva 1, 2, 3, 4, Vjasna