Svårt gå vidare efter visumavtal

Tidigare i januari undertecknades det länge emotsedda viseringsavtalet mellan Belarus och EU. Möjligen har relationen därmed nått sin topp, menar experter – och den kommer nu att stå stilla eller kanske försämras.

Förhandlingar om ett viseringavtal inleddes redan 2014. I september förra året meddelades att innehållet i ett sådant var färdigförhandlat och förankrat hos båda sidor. Ett formellt undertecknande troddes kunna ske under hösten, men blev alltså av först nu i januari. Efter förväntad ratifikation kommer avtalet sannolikt att börja gälla i juni.

Just nu får belarusiska medborgare betala 60 euro för ett Schengenvisum. Med det nya avtalet kommer priset att sjunka till 35 euro. Men eftersom det dröjer kommer belarusierna först att tillfälligt drabbas av en prishöjning från och med februari, då priset går upp till 80 euro.

Andra postsovjetiska länder som Ryssland, Armenien och Azerbajdzjan har sedan länge avtal som gör att deras medborgare betalar 35 euro. Ukrainas, Georgiens och Moldaviens medborgare behöver inte ens visum för att besöka EU. Belarus blir därmed sist att avtala om förmånligare regler. Landet har dock demonstrerat sitt intresse av sådana genom att sedan tre år låta EU-medborgare vistas där tillfälligt (i upp till fem dagar) utan visum.

Till det nya avtalet hör även en överenskommelse om återtaganden, alltså utvisningar av personer som vistas illegalt på den ena partens territorium. Återtagandedelen är något EU propsat på och den kommer sannolikt uteslutande att beröra Belarus.

Viserings- och återtagandeavtalet är det hittills mest konkreta inom närmandet mellan EU och Belarus. Detta tog fart 2015 då Lukasjenko inför presidentvalet släppte de dåvarande politiska fångarna. EU har därefter slopat sina tidigare sanktioner mot regimen och tonat ned om än inte övergett sina krav på demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter.

Några ytterligare steg i närmandet är dock svårt att se, menar bedömare. Ett mer omfattande partnerskapsavtal är ännu inte i sikte, eftersom inte ens ett förberedande dokument om prioriteringar i ett partnerskapet har kunnat undertecknas. Detta skulle preliminärt ha skett redan för två år sedan. Undertecknandet blockeras dock av Litauen som ställer krav på säkerhetsåtaganden i det nya belarusiska kärnkraftverk som har uppförts i Astravets nära den litauiska gränsen.

Andrej Yahorau vid Centret för europeisk transformation utesluter inte en framtida försämring i relationerna:

– Auktoritära regimer brukar tidvis begå massiva människorättskränkningar, säger han till Naviny.by. EU kan komma att reagera kraftigt på en sådan.

Källa: Naviny.by