Tsichanouskaja skriver till ICAO

Belarus landsflyktiga oppositionsledare Svjatlana Tsichanouskaja har skrivit ett brev till den internationella luftfartsorganisationen ICAO, meddelar hennes Facebooksida. I brevet manar hon till vidare steg i utredningen om Ryanairincidenten i maj förra året.

Det var 23 maj förra året som ett Ryanairplan på väg från Aten till Vilnius nödlandade i Minsk på grund av ett falskt bombhot. Med på planet fanns journalisten och oppositionsaktivisten Raman Pratasevitj och hans flickvän Sofia Sapega som båda sedan greps och alltjämt sitter i husarrest. Västländerna utgick ifrån att den belarusiska regimen hade arrangerat nödlandningen för att kunna gripa Pratasevitj. Man stängde därför sitt eget luftrum för det belarusiska flygbolaget Belavia och rådde sina egna flygbolag att inte använda belarusiskt luftrum.

Efter närmare åtta månaders utredande förelåg häromveckan en rapport om händelsen från ICAO. Rapporten har skickats ut till organisationens medlemsländer och även läckt ut i offentligheten.

Den avgörande frågan – vem som låg bakom bombhotet – ges dock inte något slutgiltigt svar i rapporten.

För att den belarusiska regimen låg bakom talar schweiziska uppgifter förmedlade av Litauen. Uppgifterna sägs visa att bombhotet mejlades till flera andra länder men inte till Belarus – förrän tjugofem minuter efter att man varnat planet. Belarus uppger å sin sida att man fick två mejl, ett innan man varnade planet och ett senare. Landet har gett ICAO en kopia av det första mejlet men inga så kallade metadata som enligt Belarus ska ha hunnit raderas i efterhand.

Belarusisk statsmedia menar också – med stöd av den frihetsberövade Pratasevitj själv – att dennes oppositionskamrater kan ha legat bakom det falska bombhotet. Häromdagen publicerade man en chattkonversation mellan Pratasevitj och Tsichanouskajas rådgivare Franak Vjatjorka från dagarna före incidenten, som visar att det förelåg en konflikt mellan Pratasevitj och andra oppositionsmedarbetare.

Belarus är nu inställt på att kräva ekonomisk kompensation för de förluster västländernas åtgärder orsakat.

Sjvatlana Tsichanouskaja skriver å sin sida i brevet till ICAO att Belarus undanröjande av bevisning visar att landet är skyldigt till incidenten. Hon manar också organisationen att beakta flygledaren Oleg Galegovs vittnesmål. Det var Galegov som talade i radio med flygbesättningen under händelsen, och under den följande sommaren återvände han inte från sin semester. Han rapporterades ha hoppat av till Polen som publicerade uppgifter – däribland en ljudinspelning – som sades visa att KGB hade styrt händelseförloppet på ett otillbörligt sätt. ICAO:s rapportörer tycks dock ha varit omedvetna om den polska informationen.

ICAO:s styrelse ska diskutera rapporten 31 januari.

I New York har amerikanska FBI också lämnat in en åtalsframställan i domstol. FBI pekar ut fyra belarusiska tjänstemän som skyldiga till händelsen.