Utredning av flyghändelse dröjer

Förra söndagens dramatiska flygskandal då ett Ryanairplan nödlandade i Minsk och en känd regimmotståndare som fanns bland passagerna greps, väntas leda till ytterligare EU-sanktioner mot Belarus. Sanktionerna tros bli riktade mot oljesektorn – som redan är föremål för amerikanska sanktioner – och även mot det viktiga gruvbolaget Belaruskalij.

Som iöst.nu tidigare rapporterat involverade händelsen ett belarusiskt jaktplan, ett falskt bombhot, samt den i Belarus efterlyste 26-årige oppositionsaktivisten Raman Pratasevitj. Kring tiden för förra årets val i Belarus var denne jämte Stsiapan Putsila redaktör för den Polenbaserade Telegramkanalen Nexta som vägledde de enorma protesterna i Minsk. Tillsammans med Pratasevitj greps nu även hans 23-åriga flickvän Sofia Sapega.

Ryanairs ägare Michael O’Leary och en enig västvärld har beskrivit händelsen som en ”kapning”. Belarusiska myndigheter vidhåller att jaktplanet skickades upp i legitima syften och inte för att tvinga passagerarplanet till Minsk – något som hittills inte motsagts av sakuppgifter från andra parter.

Angående bombhotet som påstås ha föranlett varningen från de belarusiska flygledarna till piloterna så väcktes i förra veckan fler frågetecken genom den ryske exiloligarken Michail Chodorkovskijs försorg. Hans projekt Dossier hade då kommit över vad som sades vara ett original av mejlet, tidsstämplat först efter att flygledarna varnade piloterna. Belarus har svarat att det förekom två varningsmejl, varav det första inkom innan man varnade planet. Tidigare har man sagt att detta samtidigt skickades till Aten och Vilnius vilket enligt medieuppgifter då ska ha bekräftats av Vilnius men inte av Aten.

Belarus har kraftfullt förnekat att man själva låg bakom det falska bombhotet.

Samtidigt sa Lukasjenka i förra veckans framträdande inför sitt parlament att han verkligen skulle ha beordrat ned planet, om han hade fått veta att ”en terrorist” fanns ombord. Detta tyder på att Lukasjenka trots förnekandena värderar gripandet av Raman Pratasevitj högre än internationella luftfartsregler.

Den gripne Pratasevitj är formellt anklagad för organisering av ordningsstörningar men stod även med på en belarusisk terroristlista. Statsstyrda medier lyfter fram hans engagemang i den nazianstrukna ukrainska frivilligbataljonen Azov för sex år sedan. Uppgifterna går isär kring huruvida Pratasevitj där tjänstgjorde som pressekreterare, som soldat, eller inte alls.

Hans flickvän Sofia Sapega som också greps anklagas för att ha varit redaktör för Telegramkanalen Belarus svarta bok, där man samlar in personuppgifter kring de som anses ha medverkat till repressionen i Belarus. Regimfunktionärer har i statsmedia under det senaste halvåret vittnat om riktade trakasserier mot sig själva och mot sina anhöriga i samband med höstens händelser. Sapega har uppehållstillstånd i Belarus men är rysk medborgare och har konsulär kontakt med Ryssland.

Större klarhet i de konkreta omständigheterna kring förra söndagens händelse ser ut att dröja.

Internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO, kommer att utreda händelsen. I enlighet med internationella flygregler kommer sannolikt även berörda nationer att göra detsamma. Eftersom planet ägs av ett Polenbaserat dotterbolag till Ryan Air ska Polen leda en sådan utredning, medan Grekland varifrån planet avreste också har rätt att delta, liksom Irland där Ryan Air är baserat. Även länder vars medborgare fanns ombord på planet har rätt att delta och eftersom amerikanska sådana var med bland passagerarna är även USA och FBI inkopplat.

En brottsutredning har också inletts i Litauen. Men man letar nu, i samråd med Polen, efter någon som kan hjälpa till att undersöka planets svarta låda. Själv saknar man tekniken för detta och dessutom vill man helst hitta ett land som är politiskt neutralt i frågan.

Vilka svar den svarta lådan kan ge är oklart. Risken är stor att samtalet mellan piloterna och de belarusiska flygledarna på marken har hunnit raderas, eftersom man normalt inte sparar mer än två timmars ljudinspelning och planet efter nödlandningen fortsatte till Vilnius. En ljudfil torde dock finnas att tillgå hos belarusiska myndigheter som i förra veckan offentliggjorde en utskrift av samtalet.

Piloterna och planet i fråga flög i lördags till Londons Stansteadflygplats där de är hemmahörande.