Valnämnder traditionellt regimtrogna

Valnämnderna som ska räkna röster i lokalvalen 18 februari har den senaste veckan formats, och ytterst få oppositionella fick vara med.

Människorättsorganisationerna Vjasna och Belarusiska Helsingforskommittén som tillsammans övervakar valprocesserna, konstaterar att lokala myndigheter släppte in 7 av totalt 37 personer som hade nominerats av oppositionspartier. Partierna i fråga var kommunistiska Rättvis värld, socialdemokratiska BSDP (Hramada), Förenade medborgarpartiet och Belarusiska folkfronten.

Av människorättsförsvararnas rapport framgår också att regimtrogna politiska partier nominerade 127 personer varav 118 fick vara med i nämnderna, alltså 93 procent.

Här märks Belarusiska sociala sportpartiet, Belarus kommunistiska parti, Liberaldemokratiska partiet, Republikanska arbets- och rättvisepartiet, samt Socialdemokratiska partiet för folklig endräkt.

Politiska partier spelar dock en marginell roll i belarusiska lokalval och de allra flesta av de drygt elvatusen valnmämndsledamöterna kommer från andra håll.

Ungefär hälften nominerades genom namninsamlingar och de flesta övriga av enskilda organisationer, där ett krav på officiell registrering föreligger och där regimtrogna organisationerna dominerar. Särskilt märks ungomsorganisationen BRSM, de officiella kvinno- och veteran- och fackförbunden, samt organisationen Vita Rus – som på sistone övervägt att bli ett politiskt stödparti för Lukasjenka.

Över 97 procent av dessas nomineringar godtogs av de lokala myndigheterna.

Om den ansenliga mängd valnämndsledamöter som nominerats genom namninsamlingar sägs inget mer i rapporten. Sannolikt rör det sig i huvudsak om underskrifter som samlats in på arbetsplatser, under arbetsledningens kontroll, och därmed om regimtrogna personer. Möjligen finns här också ett mindre antal regimkritiker.

Valnämndernas sammansättning har betydelse eftersom rent valfusk i huvudsak bedrivs på just lokal nivå, och är beroende av nämndledamöternas tystnad.

På pluskontot konstaterar människorättsförsvararna att formandet av valnämnder skett med något större öppenhet än tidigare. I nästan samtliga fall där de själva ville närvara vid det lokala myndighetsmötet, där nämnderna fastställdes, fick de också det. Inför förra valet 2014 nekades de i nära hälften av fallen. Bakom förändringen ligger en ny instruktion från Centrala valkommissionen.

Denna gång hade Centrala valkommissionen också bestämt att varje nominerad ledamots kvalifikationer skulle vara föremål för diskussion, något som åtminstone formellt iakttogs på de flesta håll.

Källa: Vjasna