Låg rysk protestvilja

På senare tid har den ryska protestviljan sjunkit markant. Det visar en opinionsundersökning från det ansedda och oberoende Levadainstitutet.

1600 invånare från både stad och landsbygd, fördelade på 52 olika regioner, tillfrågades i slutet av mars huruvida de anser det troligt att protester kommer att äga rum där de bor och huruvida de i så fall själva skulle delta. Frågorna delades upp dels i protester med politiska krav och dels i protester mot sjunkande levnadsnivå eller till försvar av rättigheter. 6 procent sa att de skulle delta i politiska protester och tolv procent ansåg det sannolikt att sådana skulle äga rum.

I juni förra året, efter oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs uppmärksammade protester mot regimens korruption, var siffrorna ungefär dubbelt så höga: 12 respektive 23 procent.

När det gäller sjunkande levnadsnivå eller försvar av rättigheter skulle nu åtta procent delta och 17 procent såg protester som sannolika. I juni förra året var också dessa siffror betydligt högre: 15 respektive 28 procent.

I centrets uppställningar med tidigare mätresultat som sträcker sig tillbaka till 2002 är de senaste siffrorna de allra lägsta. 2014 rapporterade dock iöst.nu om en Levadamätning med snarlika resultat som inte finns med i den senaste uppställningen. Då betraktades siffrorna som de allra lägsta sedan mätningarna hade inletts 1994. Historiskt hade toppen för protestviljan infallit under rubelkrisen 1998, då omkring hälften såg protester som sannolika och en tredjedel kunde tänka sig att själva delta.

2014 såg Levadacentret förklaringar till den låga protestviljan i Kremls propagandakampanj kring Ukraina, oppositionens svaghet, samt att tidigare protester inte hade gett resultat. Andra pekade på hårdare tag mot demonstranter och fängelsedomarna mot deltagare i 2012 års demonstrationer på Bolotnajatorget.

Nu talar Levadacentrets Denis Volkov, sociolog, om relativt högt förtroende för Putin och för myndigheterna i stort. Samtidigt handlar siffrorna i stor utsträckning om att de flesta just nu inte ser några protester i närheten.

Den senaste undersökningen genomfördes en dryg vecka efter presidentvalet, där Putin officiellt vann 77 procent av rösterna. Även utan fusk hade han sannolikt en betryggande majoritet bakom sig, om än mot bakgrund av ett riggat startfält av kvasikandidater samt artificiellt förhöjt valdeltagande.

Under de senaste veckorna har dock ganska omfattande protester ägt rum kring brandolyckan i ett köpcentrum i Kemerovo, där 64 personer dog, och mot hälsovådliga soptippar i flera städer kring Moskva samt mot avskaffandet av den direktvalda borgmästarposten i Jekaterinburg.

Källa: RBK