”Lagen omöjliggör en diskussion”

INTERVJU. Svetlana Zacharova från Ryska HBTQ-nätverket gästade Östgruppen under Bokmässan i Göteborg. Villkoren för HBTQ-personer i Ryssland har väckt internationell uppmärksamhet sedan landet förbjöd vad man kallar ”propaganda för icke-tradionella sexuella relationer bland minderåriga”.

Vad talade du om på bokmässan?

– Huvudtema för vårt seminarium var vad som ändrats i Ryssland efter antagandet av den så kallade propagandalagen 2013. Vi diskuterade konkreta händelser där människor dömts och hur livet förändrats för HBTQ-personer sedan lagen antogs, och det växande våldet mot dem, och svårigheterna i HBTQ-organisationers arbete.

Av vilka anledningar döms människor enligt propagandalagen?

– Det är egentligen inte så många fall där människor dömts. I regel är det aktivister. De mest kända fallen är Jelena Klimova och projektet Barn-404 som bistår HBTQ-ungdomar, och Jevdokija Romanova som dömdes för ha delat inlägg i sociala media. Därutöver använder myndigheterna lagen för att neka mötestillstånd.

Icke desto mindre har väl ett antal HBTQ-aktivister under de senaste åren flytt Ryssland och fått asyl i Europa?

– Ja, visst, många har tröttnat och lämnar Ryssland. Särskilt familjer med barn. För dem är den här lagen mycket farlig. Eftersom det inte står i den vad som ska anses vara ”propaganda” så kan domare tolka den fritt och beslutar efter egna föreställningar och övertygelser.

Hur bildas familjer bland ryska HBTQ-personer?

– Ibland lyckas kvinnor få fosterbarn eller adoptera. Det sägs att det blivit svårare nu. Ibland är det provrörsbefruktning, ibland är det barn från ett tidigare äktenskap. Det finns också transsexuella med barn. För homosexuella män är det förstås mycket svårare att skaffa barn.

Varför behöver de nuvarande makthavarna i Ryssland den här kampanjen mot HBTQ?

– Det tycks mig att inte bara HBTQ-personer utan även civilsamhället i sin helhet har blivit ett slags syndabock. På så vis avleder myndigheterna människors uppmärksamhet från allvarliga sociala och ekonomiska problem, genom att skapa fiender, både inre och yttre.

Speglar kampanjen en bredare mentalitet, är ryssar negativt inställda till HBTQ?

– Jag tror inte att ryssar bär på något slags medfödd homofobi. I stort sett är allt det här hatet ett resultat av en målinriktad politik från statens sida. Förutom allt annat så har propagandalagen omöjliggjort en offentlig diskussion om homosexualitet, bisexualitet och transsexualitet. All information som förmedlas av federala massmedier – och det är från de som befolkningsmajoriteten får sin information – talar om HBTQ-personer som perversa, pedofiler, sjuka människor eller agenter för Väst. Därför är det inget konstigt med att aggressionen mot HBTQ-personer växer.

Du har studerat i England, kände du någon skillnad?

– Det är en skillnad som är tung att förklara. Det tog väldigt lång tid för mig att vänja mig vid att inte behöva förvänta mig aggressivitet som svar på upplysningar om vem jag var. Och att det inom universitetets murar fanns en stödgrupp för HBTQ-personer. Efter det var det väldigt tungt att återvända till den ryska verkligheten.