Putin öppnar för att sitta kvar

Vladimir Putin ser ut att bli kvar som president även efter 2024. Detta framkom under ett anförande han i dag höll inför statsduman.

Rysslands president har i praktiken haft makten i landet sedan tjugo år tillbaka: först två mandatperioder som president, därefter som premiärminister i en period medan hans närmsta medarbetare Dmitrij Medvedev övertog presidentposten, för att sedan återigen komma tillbaka som president. Eftersom mandatperioderna samtidigt förlängdes från fyra till sex år sitter han nu till 2024.

Den ryska konstitutionen tillåter dock maximalt två mandatperioder ”i rad” för en och samma person. Hur Putin ska hålla sig kvar vid makten efter 2024 har därför varit föremål för spekulation.

De konstitutionsförändringar som han föreslog för snart två månader sedan, ska ge övergripande maktbefogenheter åt Statliga rådet. I dag är presidenten ordförande där men en teoretisk möjlighet var att man skulle skapa en skräddarsydd reträttpost åt Putin där så att han kunde fortsätta att styra vid sidan av politiken. Så har hans kollega i Kazachstan gjort, fast med Säkerhetsrådet som plattform.

Att genomföra ytterligare en rockad mellan premiärminister- och presidentposterna har dock varit uteslutet. I de föreslagna konstitutionsändringarna tas nämligen orden ”i rad” bort, vilket betyder att ingen ska kunna vara president i mer än två perioder – oavsett när dessa infaller.

I dag föreslog dock parlamentetsledamoten Valentina Teresjkova att man i stället helt skulle avskaffa begränsningen av antalet mandatperioder, alternativt nolla Putins antal perioder – så att han kan omväljas trots begränsningarna.

Putin infann sig redan nu på eftermiddagen i statsduman för att kommentera förslaget.

I ett kvartslångt anförande förklarade han att det visserligen inte vore principiellt fel att avskaffa begränsningen helt. Han påpekade att presidenter i USA hade suttit längre än två mandatperioder under depressionen och Andra världskriget. Men på sikt var det också viktigt för Ryssland att säkra växlingar vid maken, menade Putin, i takt med att den politiska, ekonomiska och sociala situationen blir mer stabil. Därför var han emot att avskaffa begränsningen.

Han ville inte heller återvända till en sovjetisk ordning där ledarbyten skedde genom intriger och procedurer inom kommunistpartiet, sa han. Att frikoppla Statliga rådet från det direktvalda presidentämbetet var inte aktuellt.

I stället tyckte han att det andra alternativet, att nolla hans antal mandatperioder, var mer lämpligt.

Förutsatt att denna och de andra redan tidigare föreslagna konstitutionsändringarna godkänns av konstitutionsdomstolen och får stöd i den inofficiella folkomröstning som ska hållas 22 april så var detta en framkomlig väg, klargjorde han.

I och med detta klarnar alltså Putins och Rysslands framtid: han blir med största sannolikhet kvar som president under lång tid framöver.

Vid sidan av frågan om Putins framtid hade parlamementsledamoten och den tidigare brottaren Aleksandr Karelin föreslagit att nästa parlamentsval skulle tidigareläggas, en idé som lanserats av Vladimir Zjirinovskij. Detta mot bakgrund av att parlamentet med konstitutionsändringarna kommer att få nya maktbefogenheter. Putin kommenterade även detta och avfärdade idén. Om folk röstar för förslaget betyder det att de tror det sittande parlamentet vara moget uppgifterna, menade han, och därför behövs inget extra nyval.

Källa: Rossija 24